fredag 4 juli 2008

Långsamt sätter vi ihop delarna...


Efter en jättevarm dag passade vi på att träna lite på kvällen när det blivit något svalare. Fixa har börjat förstå att hon ska sätta sig vid sidan när hon har gjort ingången, och att hon ska sätta sig när jag gör halt. Det blir lite snett och vint ibland och lite för långt bak ibland, men det känns så häftigt att vi kan börja sätta ihop de olika delarna till något som iallafall börjar likna ett fotgåeende.

De delar av fotgåeendet som vi har tränat separat under våra första två månader tillsammans är:

  • Ingångar, med låda och utan. Dvs svängen in till min vänstra sida.
  • Spontant fotgåeende, dvs jag har belönat när Fixa spontant har sökt upp rätt position i rörelse. Ibland har jag belönat så fort hon har kommit i rätt position, ibland har hon fått gå några sekunder innan klicket har kommit. Jag är noga med att oftast ge belöningen vid mitt vänstra knä.
  • Sitta med kontakt: Fixa har först satt sig, ibland spontant och ibland på signal. Jag har sen själv ställt mig i rätt position och klickat när Fixa tittar upp. Stegvis har hon ibland fått titta längre innan klicket har kommit. I den här situationen har jag lagt in signalordet "fot" när hon har gör rätt.
  • Jag har lärt Fixa att följa mitt pekfinger som en target. Istället för att locka henne med en godis när jag vill styra henne, så har jag lärt henne att följa mitt vänstra pekfinger. Detta kommer väl till pass när jag vill få henne att komma närmare mig innan hon påbörjar ingången, och jag använde det de första gångerna jag jag ville få henne att sätta sig när jag gjorde halt.
Idag när vi tränade var det första gången hon prövade att sätta sig efter ingången när jag höll inne på klicket. Vi påbörjade träningspasset med att träna på ögonkontakt vid sidan, så hon hade just fått mycket belöning för just att sitta vid sidan.
När vi sen gjorde ingångar och det inte kom något klick efter ingången så fortsatte hon inte att snurra som hon har gjort tidigare. Hon satte sig! Ibland blev det rakt och ibland blev det mindre rakt, men hon satte sig iallafall.

De första gångerna klickade jag för att hon satte sig oavsett om det blev snett eller inte, men efter några repetitioner blev det bara klick om det blev rakt. För att inte försvåra för mycket samtidigt fick hon först klick för ingången, och sen klick för sättandet om det blev rätt.

Det är så roligt när träningen går framåt såhär! Jag blev så exalterad att jag bara var tvungen att pröva en gång till och en gång till och en gång till... Hundstackarn blev jättetrött. Jag måste skärpa mig och hålla träningspassen kortare. Men tjoho så kul det är!

Inga kommentarer: