onsdag 31 december 2008

Mål 2009

Snart nytt år. Härligt. Vemodigt. Spännande. Året har gått fort. Nytt år och nya mål!

Mina hundrelaterade mål 2009 är:


  1. Fortsätta att fokusera på att ha roligt ihop. Det ska inte finnas några måsten i träningen. Jag tränar för att det är kul.
  2. Mina tävlingsmål med Fixa är att hon ska vara uppflyttad till lydnadsklass tre när året är slut. Det skulle även vara roligt att klara vallprovet, men jag vet inte om det är realistiskt?!
  3. Extra ska vara uppflyttad till elit innan året är slut.
Nyårsafton ägnas åt att packa eftersom vi ska till fjällen imorgon bitti. Det har redan börjat smälla ganska mycket här, och skönt nog verkar Fixa helt oberörd.


ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA!




tisdag 30 december 2008

Tankar om träning

Suck säger Fixa, sluta blogga och träna med mig!!

Det är mycket att komma ihåg att träna på för att vara väl förberedd inför en tävling. Ibland fungerar det även utan tävlingsträning, men varför chansa?

Jag är rätt bra på att träna och finslipa detaljer och försöker även att tänka på att träna hunden att jobba längre stunder innan belöningen kommer. Mina svagare punkter är att träna på olika platser och med olika typer av störningar. Det är helt enkelt svårt att få tiden att räcka till som småbarns förälder. När jag försöker boka in träning med andra händer det allt som oftast saker som gör att träningen inte blir av.

I vår ska jag tänka på att även träna på detta:

  • Minst en gång i veckan träna på något ovanligt ställe. Utanför en mataffär, i en park, inne i stan, vid en busshållplats eller liknande. Helt enkelt på en okänd plats med mycket störningar i form av folk och/eller hundar.
  • Träna ingångar på plan. Dvs träna hunden att värma upp utanför planen och eventuellt rigga avståndsbelöningen när hunden ser på. Därefter gå in på apellplanen, ställa upp, och bli kommenderad av en tävlingsledare. Ibland bryter vi och belönar bara efter något steg, ibland måste hunden jobba längre. Belöningen sker genom att jag säger "varsågod" och vi tillsammans springer ut från planen och till belöningen som finns i/vid ryggsäcken.
  • Åka på några öppna träninskvällar och göra platsliggning och sittande i grupp med för hunden helt okända hundar.
  • Träna in belöningar som vi kan använda på tävling. Med Extra har jag välfungerande tävlingsbelöningar. Hon älskar att slicka mig i ansiktet, och att bara prata lite glatt och lekfullt putta henne ifrånmig tycker hon är kul. Fixa är knepigare. Försöker jag samma putt-lek tittar hon frågande på mig eller sätter igång och skäller på ett frusterat sätt. Här kommer jag att få pröva mig fram...
  • Börja jobba in små förberedelser inför de olika momenten som gör att Fixa vet vilket moment som är på gång. Många moment börjar ju likadant, men hunden ska vara i helt olika sinnesstämmning. Även här har jag fungerande procedurer med Extra. Tex backa in i utgångsposition vid fjärrdirigeringen. Prata med henne inför rutan: "var är rutan?" Göra ett minihandtecken bakåt precis innan inkallningsmomenten börjar osv.
En ren momentgrej som jag har glömt att träna är: kvar ifrån utgångsposition, när jag har tränat stadga har jag börjat mittemot Fixa. När jag försöker lämna henne från fotposition tror hon att hon ska följa med. En annan grej vi måste träna är sitt upp. Ja det är lite pyssel och pill kvar innan vi kan sätta ihop alla moment.

söndag 28 december 2008

Träningsplanering

Efter att ha vaknat upp ur matkoman, så bestämde jag mig igår för att träna lite med hundarna. Vi har inte tränat något på ungefär en vecka. Igår satte vi hop flera hela inkallningar med gott resultat. Bra stadga, snabbt in och snyggt avslut. Vi tränade även lite platsliggning, vilket är det som är längst ifrån tävlingsklart. Stadgemomenten är ju såå tråkiga att träna tycker jag, och därför går det lite för långsamt framåt.

Föt er som har börjat fråga, när ska ni tävla; så kan jag meddela att det inte blir någon start när Fixa just fyllt tio månader. Vi tränar ju platsliggning med huvudet i backen, och det kommer ta ett tag tills det är tävlingsklart. Förhoppningsvis kommer vi att starta någon gång i maj!

När vi igår tränade funderade jag lite på vilken enorm tid vi faktiskt lägger ner på träning, jag och hundarna. Jag minns när jag tränade och tävlade med min första hund Molly, när jag var 13 år gammal..... Nu tränas det och tränas och tränas, och ibland känns det som det bara blir svårare och svårare ju fler hundar jag har tävlat med. Konstigt.

Då är det bra att ha en träningsplanerng. Igår känndes det som om vi hade stått och stampat på samma nivå ett tag. Då tittade jag på december månads träningsplanering och kunde faktiskt konstatera att jag har följt planeringen bra och att Fixa har lärt sig det mesta som hon skulle lära sig i december.

Ingångar med apportbock och vid inkallning kunde hon inte i novemmber. Vi har kommit längre med fotgåeendet och vi har börjat med ställandet. Vi kanske inte alls står och stampar så mycket som det ibland känns som. Av denna slutsats blev jag såklart lite peppad igen och satte mig därför ner för att skriva januari månads träningsplanering för Fixa. Lite kortfattat ser den ut som följer:

Platsliggning: tid 3 minuter, avstånd 20 meter, störningar enkla.

Stadga: stå, sitt, ligg enligt vad som behövs för ettan

Inkallning:fortsätta träna alla delar men också hela momentet. Även träna på stå, och varsågod under inkallning.

Apportering: Fortsätta att jobba med delarna men också hela momentet (klass 2). Träna med olika, främmande apporter.

Ställande: träna snabbhet både under baklängesmarsch och vid sidan.

Läggande: träna snabbhet både under baklänges marsch och vid sidan.

Rutan: Träna upp mer driv mot target. Lägga in konerna. Belöning ibland hos mig och ibland med kastad boll förbi rutan. Börja lägga ut target och rutan när Fixa inte ser.

Fotgåeendet: Bryta vid trängning. Börja jobba upp uthålligheten. Efter månadens slut ska Fixa klara en raksträcka på 30 meter utan belöning eller sväng. Hon ska även klara 4 raksträckor på raken, på mellan 10 och 20 meter med halter och eller svängar emellan; innan belöning Dvs totalt cirka 50 meter.

Allmänt: Träna på olika brukshundsklubbar och med hundar som störning. Träna upp hennes belöningshyfs. Hon ska komma till mig med kastad boll...och inte springa åt andra hållet...hm

Jag håller även på att slipa på Extras träningsplanering, och mina mål med hundarna för 2009. Roligt med ett nytt fräscht år med nya utmaningar och roligheter. Jag har redan bokat in ett tävlingsläger för Maria Hagström i juni och så ska jag gå på en kurs som heter "Elitsatsningen" en hel lördag i månaden hela våren, också hos Maria. Det ska bli kul att lära mig en massa nytt. Frampå vårkanten kommer det förhoppningsvis även bli vallningsträning, och egna får framåt somaren.

Tjingeling


fredag 19 december 2008

Lydnadsträning i regn

Här kommer en liten video från dagens övningar på brukshundsklubben. Mest fotträning blev det. Av någon anledning blev det dålig kvalitet på videon, hoppas att ni se nåt iallafall.

Jag är själv väldigt nöjd med Fixas position och vår språngmarsch tycker jag ser riktigt tjusig ut. Minst tjusig ser jag ut med alla konstiga små saker jag har för mig. När jag ser Extra på film blir jag bara på så gott humör. Det är långt ifrån perfekt men svansen den viftar iallafall oavbrutet!

Peder som filmade oss sa att Extra såg ut som en uppvarvad säl. Några gånger lät hon dessutom som ett sjölejon! Det är lustigt nu när jag har två så olika raser. De ser så olika ut i kroppsspråket och rörelsemönstret när de koncentrarar sig.
Till mig själv vill jag säga:

-Du bruden, rör på vänster arm!!!

torsdag 18 december 2008

I väntan på tomten...

Nu har tjejerna börjat nedräkningen. De räknar hur många paket som är kvar i paketkalendern och undrar om det inte är julafton snart.

Vi har pysslat som galningar den sista tiden. Vi har gjort tvålar, ljusstakar, smällkarameller och allt mellan himmel och jord.

Idag var Johanna här med Edwin 3 år självklart har vi ägnat eftermiddagen åt pyssel. För några år sedan, innan vi fick barn träffades vi också för att pyssla, och barnsliga som vi är funderar vi på lite seriöst snyggpyssel någon dag utan barn!!!

Hundarna har fått sitt också. Vi har tränat en sväng på Waxholms brukshundsklubb. Med Extra blir det längre och längre fotgåeenden varje dag nu, och med Fixa försöker jag hålla igång och vidareutveckla alla grundövningar. Idag gjorde vi för första gången en riktig inkallning på långt avstånd med ingång på slutet. Alltid tidigare har jag belönat med leksak bakom när hon är nästan framme, så det var spännande att se vad hon gjorde när jag istället stod kvar i tävlingsposition. Efter någon sekunds betänketid gick hon in i utgångsposition, fast det blev lite snett. Hon fick ett klick för att hon tänkte rätt iallafall.

Är det någon som har tid för lite hundträning på annandagen förresten? Vad sägs om Vaxholms Brukshundsklubb klockan 10:00? Om vi orkar röra på oss efter all julmat! Om någon glad själ vill komma och träna med mig då så hör av er, det vore kul med lite sällskap.

tisdag 16 december 2008

Fixa har apporterat!

Apporteringen är ju ett sånt där moment som bara måste bli bra om man ska lyckas i lydnaden. Jag har lagt ner mycket tid på det med Fixa, och vi har tagit myrsteg framåt för att inte få in tugg eller liknande.

Alla mina tidigare hundar har ju varit retrivers och där har jag börjat träningen genom att shapa fram ett gripande, och sen ett fasthållande från att jag håller apporten framför nosen på hunden. Lugnt och sansat helt enkelt och in med mer fart senare i träningen. Det har gått jättebra. Tollare och Flattar är rena lyxhundarna att träna i apportering.

När jag började på samma sätt med Fixa gick de första övningarna riktigt bra. Dvs gripa-klick-godis, och även gripa från marken-klick-godis. När vi sen skulle börja träna på att hålla fast framför mig så gick det inte alls. Fixa tyckte att det var jättetråkigt, och blev nästan lite låg.

Efter fina tips från Maria jobbade jag då istället in mer fart i träningen. Backa ifrån hunden med apporten och klicka först när hon bara följer och sen när hon griper. Hålla fast Fixa och kasta apporten, låta henne gripa och direkt få en kamplek som belöning. Stegvis kasta längre och längre. Ibland klicka för gripandet, ibland någon stans på vägen in. Ja så har vi hållit på. Fixa har haft helkul och har faktiskt inte börjat att tugga trots all hetsig belöning.

Nu älskar hon dessa apporteringslekar. Det är full fart ut, snabba gripanden, och full fart in som ofta har vslutas med klick och kastad leksak bakom mig.

De senaste dagarna har jag fokuserat mycket på ingångar utan apport. Vi har återigen tränat lite hålla fast när jag tar på apportbocken, håller godis framför näsan på henne och liknande. Hon tycker fortfarande att den träningen är sådär, men eftersom hon gillar själva apporteringen så får hon stå ut med lite tråkträning också. Vi har dessutom tränat stadgan vid sittkvar med kastade leksaker osv.

Idag satte jag för första gången signal på apporteringen. Efter bara några minuter var jag tvungen att pröva ettans apportering. Hunden i utgångsposition, fram med apporten, signal, hålla fast i fem sekunder och sen "loss". Det gick som en dans!

Då blev jag genast lite mallig och tänkte att nu ska här tränas ingångar med apporten. Även det gick bra. Ibland kom hon lite snett och då blev det inget klick, men det blev mer rätt än fel och då vankades det lek som belöning. Dagens sista övning blev nästan tvåans apportering, fast inomhus och utn "sitt kvar". Jag höll fast henne och kastade apporten. Precis när jag släppte henne kommenderade jag apport och sprang in i hallen och ställde upp mig i utgångsposition framför hallspegeln för att kunna se om ingången ordentligt.

En halv sekund senare kommer Fixa flygande med apporten i munnen och gör en helt OK ingång med apporten i munnen. Efter någon sekund säger jag "tack" och hon släpper apporten. Tjohoo så duktig hon är och tjooho så roligt att testa lite och ibland våga ta lite större kliv framåt och bara chansa på att det funkar.

Senare idag blir det lite mer stadge träning med apport som kastas. Kanske vågar vi oss på en fullständig klass två apportering imorgon?!

Tjingeling!


fredag 12 december 2008

Världens sötaste lucia!

Nell som lucia på dagis. Stackars Molly som har blivit "stor" fick bara vara med och titta, men hon tog det bra och stöttade syrran. Tåget gick av stapeln på dagisgården strax före klockan 8:00, i mer eller mindre spöregn. Barnen var så söta att jag blev riktigt rörd. Sen blev det fika inne på avdelningen. Mysigt!

Tävlingsplanering

Jag satte mig för en stund sedan med tävlingskalendern för att titta lite på lydnadstävlingar under våren. Jag tänkte vara ute i god tid så att jag inte hinner boka upp alla helger och kvällar. Men till min förskräckelse upptäckte jag att det redan ser ganska fullt ut. Mycket roliga saker, men ändå. Antingen ska jag hålla kurs eller så ska jag gå på kurs själv.... Eller så är det födelsedagar. Hela min släkt fyller år på våren nästan.

Tillslut lyckades jag iallafall pricka in några preliminära datum i kalendern och där har jag satt stora kryss, dvs då får inget annat bokas in. Bara jag tänker på att tävla så blir det lite pirr i magen, det var ju 1,5 år sen jag tävlade sist..

Helgen ska ägnas åt att städa och baka och greja, för på söndag ska vi ha glögg för några Vaxholmskompisar. Det ska bli kul!

Tjingeling

torsdag 11 december 2008

Laddad, lagom laddad, överladdad

Det är inget fel på energin och träninslusten hos mina hundar. De vill göra mer, mer, och mer, och belöninsförväntan är skyhög. De kroknar inte heller om belöningen dröjer, utan blir istället mer och mer laddade; ja överladdade helt enkelt. Frustrationen hos framför allt Extra visar sig i att hon ändrar lite på utförandet i momenten. Blir lite snabbare, lite intensivare, men också lite slarvigare med positionen osv.

Det är ju meningen att man ska lära sig något av varje hund och jag funderar på hur jag ska göra med Fixa. Det svåraste när man sträcker längden hunden måste jobba innan belöning, men också det viktigaste är det här med att inte skicka hunden till externbelöningen när den bär sig åt som ovan. Då har vi redan gått för länge. Hon ska gå sitt finaste/göra sitt bästa när belöningen kommer.

Å andra sidan är det lätt att fastna i att belöna efter ett visst antal meter om man är livrädd för lite frustration. Idag avbröt jag henne när hon började stressa upp sig. Bad henne lägga sig några sekunder och gick sen tillbaks till samma utgångspunkt igen och gjorde om. Jag gick inte kortare utan samma sträcka igen, och då höll hon sig faktiskt i skinnet bättre.

En fördel med hennes glädje är att jag har mycket svårt att tro att hon kommer vissna på tävling. Vi satsar ju på championatet och kommer att tävla så få gånger som möjligt fram tills vi når det. Det är inte några drömmar om SM, och massor av tävlingar som hägrar med Extra. Skulle så vara fallet skulle jag få tänka annorlunda.

Idag när vi tränade var Extra förresten riktigt löjlig. Vid stegförflyttningarna och vändninganra på stället stod hon först istället för att sätta sig, sen började hon trampa på stället och slutligen att backa. Damen tycket att det var lite blött i gräset, vilket det var, men om man badar i december och gärna rullar sig i vattenpölar så har jag svårt att tycka synd om henne för att planen är sank.

Här kände jag mig iallafall nöjd med mig själv. Jag sänkte inte kriterierna och börjde belöna för bara ett sättande, någon måtta får det vara. Det blev paus istället och sen gjorde vi om, och då behagade damen sätta sig.Jag har bestämt mig för att bli en lite snålare och hundtränare, framför allt när det gäller Extra.

Det är iallafall kul att ha kommit igång med henne igen, jag ska kolla ut några tävlingar. Om formen håller i sig så planerar jag att tävla trean med henne någon gång i februari, mars.

Med Fixa tränade jag idag stadga när jag kastade hennes favoritleksaker runt henne. Hon satt blixtstilla, men hukade sig ner som hon vore beredd till språng. Så gjorde hon även i början när jag tränade stadga och kastade godis. När hon blev tryggare i den situationen försvann hukandet av sig själv, så jag tänker inte göra något åt det så länge tassarna är stilla. Denna träning är en förberedelse till "sitt kvar" när jag slänger apportbocken bland annat. Jag börjar bli sugen på att sätta ihop så mycket som möjligt nu så därför är jag inne och plockar i de bitarna som behövs för att kunna göra det.

Tjingeling

Hundarna får ursäkta för idag handlar inlägget om Molly och Nell!

Bilden är frå förra året.

På Nells dagis har de satt upp en lapp där föräldrarna ska fylla i hur många som ska komma på Luciafirandet. Nell har ritat en liten lucia på lappen. Imorse när vi kom till dagis mötte vi en av föräldrarna till ett barn som går på en annan avdelning.

-Har du ritat den fina lucian, frågde hon.

-Ja, det är jag som har ritat lucian, sa Nell.

När den andra föräldern hade gått iväg sa Nell till mig:

-Mamma, jag var inte blyg!

Hon såg nästan lite förvånad ut över sitt eget agerande, och väldigt stolt. I nästa andetag berättade hon att:

-När jag var en bebis så var jag blyg, men nu är jag inte det.

Tidigare har Nell varit väldigt skeptisk mot främmande vuxna. Riktigt blängt på dem när de pratat med henne. Jag minns när en tant i mtaffären gjorde sig till lite och förökte prata med henne. Nell tittade minst sagt surt på henne, räckte ut tungan; och deklarerde högt och tydligt att tanten var dum! Pinsamt värre... men rätt kul såhär i efterhand. Molly är motsatsen som gärna pratar med allt och alla. På julmarknaden i söndags fick Molly syn på kompisen Kalles mamma. Kalle var inte med. Molly sprang fram till mamman och började konversera. Ett typiskt äldsta barn kankse, eller som jag inbillar mig att ensambarn ofta är.

Charmiga är de iallafall, båda två på sitt sätt.

tisdag 9 december 2008

Inspiration

Länk

Vill du se ett underbart samarbete som iallafall fick mig att rysa av välbehag, så klicka här!
Det är en länk till Niina Svartberg, en av författarna till boken Med sikte mot tian; som har startat i klass 1 med sin snart 1-åriga tollare Skoj. Gå längst ner på sidan så hittar du filmklippet!
Vilket ekipage, eller hur?

måndag 8 december 2008

Träning, träning, träning

Det är alltid kul att åka på tävlingar och titta på duktiga ekipage, jag blir väldigt inspererad. Jag har kommit igång bra med båda hundarna och har gett mig katten på att hålla igång hela vintern trots mörker och kyla.

Idag har jag haft ett inomhuspass med båda hundarna. med Extra har vi repeterat fjärrdiriegeringen på nära håll. Vi har framförallt koncentrerat oss på skiftena stå-ligg och stå-sitt. På nära håll ser det fint ut, så nu är det bara att börja backa.

Med Fixa tränade jag ingångar. Vi har tränat både med och utan signalord idag. Jag vill få upp hennes tempo på ingångarna något utan att hon börjar slarva med positionen. Jag har också börjat träna ingångarna på längre avstånd för att kunna sätta ihop moment som inkallningen och apporteringen.

Här är det perfekt att stå framför en spegel för att lätt kunna se om hon hamnar rätt utan att behöva vrida mig och titta efter. Träningen gick bra. När hon kommer in riktigt snabbt och snyggt lägger jag även in signalorden "fot". Något som jag behöver tänka på är att hålla på mina kriterier. Ibland har jag en tendens att klicka av bara farten, jag vill ju så gärna få belöna henne. Min kriterierna är att hon ska hamna helt rakt och att framtassarna inte ska vara längre fram än mina fötter.

På utepasset blev det mycket fotgåeende med båda hundarna. Med Extra jobbar jag nu uteslutande med externbelöning vid ryggsäcken. Om jag belönar från fickan blir hon såå het och såå koncentrerad på belöningen att hon kommer längre och längre fram och även ibland börjar att tränga. Det är en enorm skillnad när jag inte har belöningen på mig.

Med Fixa blev det också fotgåeende. Jag tränade långa raksträckor, cirka 20 meter och att hon då ska hålla position. Tränade också på alla svängar samt språng marsch och halter såklart. Med Fixa gäller det att hålla henne relativt lugn. Jag varierar godisbelöning och dragkamp. Hon tränger inte, men sidan av henns nos nuddar mitt ben när jag går. Hon trycker inte till med nosen som hon gjorde förut utan går jämt och nära. Idag släppte jag igenom det , men jag ska försöka videoinspela fotgåeendet här i dagarna för att få ett utifrån perspektiv på det hela.

Vi tränade även apportering. Jag håller i halsbandet och kastar apporten full längd. När jag släpper henne är det full fart ut, snabbt, gripande och full fart in. Klickar och belönar med kastad leksak bakåt när hon nästan är framme hos mig. Nu i dagarna ska jag lägga på signal. Jag ska även träna stadga med kastade leksaker och apporter, samt börja träna ingången med apportbock.

Det känns så kul nu när vi nästan börjar kunna sätta ihop vissa av momenten. Imorgon ska jag träna på Danderyd-Täby BK med ett litet gäng gamla kursare. Det ska bli skoj.

lördag 6 december 2008

Pyssel, mys, och hundar

I morse när jag vaknade 06:15 satt Molly klarvaken vid sitt skrivbord och tränade sig att skriva. Gulle!

Vi hann med lite pyssel på morgonkvisten innan jag och Sandra stack iväg till Stora Stockholm. Vi knöt vackra band runt apelsiner och pyntade dem med nejlikor. Det doftade underbart i hela huset.

I onsdags gjorde tjejerna fina ljusstakar av trolldeg som de målade igår. Vi är riktigt i pysseltagen just nu. Det är många som ska ha presenter i jul. Jag tycker att det är viktigt att barnen inte bara får paket utan även upptäcker hur roligt det är att ge.
På mässan satt vi största delen av tiden vid lydnadshundarna. Det var roligt och inspererande. Många duktiga ekipage, men inget som känns totalt omöjligt att åstadkomma själv om man får vara lite kaxig. Nästa år Sandra, med Ayla och Extra; eller vad säger du?!

Alltid kul att stöta ihop med en massa trevliga kompisar också. Kul att sitta och skratta lite tillsammans, gamla gänget; jag, Ylva, och Sandra. Det är något visst med gamla kompisar!

Vi pratade lite om just det här med hundar med härlig attityd i lydnadsringen som är på gränsen till för heta men när det stämmer så blir det kanon! Och å andra sida säkra hundar som ligger relativt högt i poäng men som ibland ser lite tråkiga ut i ringen, inte lika mycket utstrålning helt enkelt.

Man vill ju ha båda bitarna liksom. Säkerhet och showighet. Om jag måste välja vill jag hellre ha en hund med härlig attityd som då och då nollar moment, istället för en säkrare, tråkigare hund. Det var förresten jättekul att se min nya idol :-)
Maria Hagström med sin Ylle som tävlade idag. Där kan man snacka om härlig attityd! Tyvärr blev det lite tok vid de sista skiftena i fjärren, men fram till dess var fjärren så snygg att jag rös!

Imorgon blir det lydnadsträning oavsett väder!

När vi kom hem hann jag och Sandra med lite julmarknad här i Vaxholm tillsmmans med Nell. Mysigt!

Tjingeling.

fredag 5 december 2008

Uppdatering

Bilden är från oktober i år. Fixa filosoferar lite.

Imorgon bär det av till Stora Stockholm en sväng. Snälla Sandra hämtar mig 07:15 så att Peder ska slippa bli strandsatt i Vaxholm utan bil. Vi ska sitta som klistrade och studera elithundarna för att få inspiration, idéer, och tävlingslust.

Imorgon är det en vecka sen Fixa slutade med medicinen, fortfarande verkar allt bra. Jag är fortfarande nojjig och tittar efter hälta ungefär var femte minut när vi är ute och går. Men nu kanske jag kan börja slappna av lite iallafall.

Idag har jag skrivit en träninsplanering för båda hundarna avseende tävlingslydnaden. Mitt mål 2009 är att bli uppflyttad till trean med Fixa och att sparka mig själv i rumpan så at jag kommer ut och tävlar även med Extra. Stor-tjejen har bara tävlat två gånger i hela sitt liv föutom jakten såklart. Nu jvlr ska vi tävla trean, helst vinna och förbereda oss för eliten.


Tjingeling!

onsdag 3 december 2008

Nuet

Thailand, första semestern vi var där för två år sedan.

Det brukar pratas om hur viktigt det är att kunna befinna sig i nuet. Inte alltid planera framåt eller tänka tillbaks, utan just leva här och nu och ta in ögonblicket. Idag har jag känt mig riktigt glad. Jag brukar vara ganska glad för det mesta, men idag har jag verkligen varit på toppen humör. Jätteglad, eller ja; lycklig faktiskt!

Vad kan då detta bero på undrar kanske ni? Har vi vunnt på lotto? Eller har jag lyckats banta fem kilo?Ska vi på solsemester imorgon?

Nä, jag har lyckats befinna mig i nuet som det så tjusigt brukar kallas.

Dagen började med att jag var med Molly i hennes klass hela förmiddagen. Det var väldigt spännande att se vad de har för sig och hur Molly uppträder i gruppen. Fröknarna Lisbeth och Johanna hade järnkoll på ungarna. Det var riktigt tyst och lugnt i klassrummet fastän de var 25 stycken. Hmm ibland är det högre ljudnivå här hemma fastän vi bara är fyra.

Molly var så stolt över att jag var med i klassen. Hon ville sitta i mitt knä och visade mig allt. När jag hade ritat en högt medioker papegoja visade hon den stolt för sina fröknar och utbrast:
-Titta vad min mamma är duktig på att rita!

Det var så rörande att hon var så glad för att jag följde med, och så gulligt att hon kände sig stolt över sin mamma. Jag kan villigt erkänna att jag njöt i fulla drag eftersom jag vet att det inte dröjer många år förrän hon troligen kommer att skämmas för mig och tycka att jag bara är såå pinsam!

Efter dagens privatlektioner hann jag med ett träningspass med Fixa. Ett ordentligt utomhus- pass, det första på nästan tre veckor. Det var ett sånt där härligt pass då allt flöt på. Vi hade fint samarbete och jobbade med externbelöning. Vi tränade stadga vid stå, sitt, och plats med matskål vid sidan, och tränade även fotgåeende med externbelöning. Efter passet travade Fixa före mig och gick fortfarande helt rent, ingen hälta än så länge iallafall.

I bilen påväg från träninspasset kände jag mig sådär sprudlande glad som jag ofta kände mig när jag var barn. Jag funderade, varför var jag så glad och i vilka andra situationer har jag så här roligt?

Att resa, både med Peder och hela familjen är bland det mysigaste som finns. Att ta varje dag som den kommer, bara umgås och upptäcka nya saker tillsammans. En ny strand, en spännande stad, ett roligt möte med nya människor, vacker natur... Helt enkelt upplevelser där vi njuter av stunden, nuet!

När jag tränar med hundarna är det när det är ett bra pass samma känsla. Jag tänker inte på något annat än träningen. Det är jag och hunden. Och när vi har flyt så är det toppen. Jätteroligt helt enkelt. Varför då då? Jo, vi leker ju! Jag leker, fastän jag är 34 år. Det är samma känsla som när jag var liten och höll på med hästar. Roligt helt enkelt.

Stackars alla vuxna människor som har slutat att leka. Som bara har måsten, och krav och prestige. Om jag får leka så blir jag också mycket gladare när jag sen gör alla de där måstena.

När jag kom hem idag var Extra hemma efter två veckors ofrivillig semester hos mina föräldrar. Tack för hjälpen mamma och pappa, ni är toppen! Extra tjöt av glädje när hon såg mig och Fixa tjöt av glädje när hon såg Extra, så nu har det varit pusskalas här till både höger och vänster.

Nä nu ska jag titta på "bonde söker fru" på tv.
Tjingeling

tisdag 2 december 2008

Inneträning & mys

I lördagsmorse fick Fixa sista tabletten smärtstillande. I måndags var det första dagen hon fick springa lite lös på promenden, efter uppvärmning i koppel. Än så länge ser det fint ut, hon har inte haltat nu på nästan två veckor.

Det märks stor skillnad på henne nu när hon inte får tabletterna. Hon blev lite lugn och lite groggy av dem vilket nog var tur med tanke på hennes normala aktivitetsnivå. Hon har under de här veckorna ägnat sig åt att sova, sova, sova och gosa överallt i sängar och soffor eller på golvet. Hon har varit glad med inte fått de där valprycken som hon annars får titt som tätt.

Vi har också jobbat med lite lugn shaping med godisbelöning. Vi började enkelt med att hon skulle stå med alla tassarna på en stor bricka. Nu föröker jag få henne att stå med alla tassar i en djup tallrik. Det går sådär. Hon har antingen fram eller bakbenen på tallriken än så länge, inte båda samtidigt. Men kul är det.

Vi fortsätter att ta det lugnt någon dag till, inga häftiga lekbelöningar eller liknande. I morgon kväll kommer Extra hem (äntligen) och då lär ju aktivitetsnivån också gå upp ett snäpp.


måndag 1 december 2008

Julglögg

I lördags hade vi julglögg i lokalen i Ekhagen. Utanför var det höst igen, men det blev riktigt juligt inne. Jag och Molly och Nell var där dagen innan och pyntade efter bästa förmåga.

Ungefär 25 stycken tror jag att vi blev totalt. Jättekul att så många dök upp! Hoppas att de andra hade lika trevligt som jag hade det.

Tipspromenad med hundfrågor stod på schemat. Agneta med Ozzy knep förstaplatsen med alla rätt. Hon klarade tom frågan om vilket land som vann nordiska mästerskapet i lydnad (Finland). bra
jobbat! På andra bilden syns Lottie med labben Nisse och familj, och på understa bilden Irina med goldentiken Bella!

Kul att ni kom tjejer, och alla andra också för den delen!

Nu ska jag till Ekhagen och städa och diska och plocka ner tipsrundan. Varför göra något direkt när man kan skjuta upp det till morgondagen eller ?