söndag 31 januari 2010

Vargavinter igen!

Jag som hade kommit igång så bra med lydnadsträningen utomhus. Hittat bra uppplogade planer och äntligen var det lite mildare ute. Så smäller det till och börjar snöa igen, och inte var det lite heller. "Mina" träningsplaner är täckta med två decimeter nysnö, plogbilarna har antagligen fullt upp med huvudvägarna. Ja och så blir det sådär kallt igen, så man fryser fingrarna av sig när man försöker träna.

Ikväll börjar iallafall WBK´s ridhusträning, inte så varmt misstänker jag men garanterat snöfritt. Fixa och jag är i skriande behov av träning med andra hundar så det blir perfekt. Kanske vågar vi oss även på en ridhustävling framöver. Ikväll blir första gånngen Fixa ens är i ett ridhus så det blir nyttig miljöträning.

Förresten har jag varit superduktig den här veckan. 2,7 mil har det blivit på löpbandet. En 10 km runda, en 7 km och två 5 km rundor. Eller rundor förresten, jag kommer ju inte direkt nån vart. Jag känner mig iallafall väldigt hurtig.

Imorgon är det meningen att jag och Annso ska träffas och gå promenad ocjh träna hundar, hoppas att det är lite mildare då. På onsdag börjar mina dagkurser. Det finns två platser kvar både på VINTERKUL MED HUNDEN där vi gör olika roliga aktivieter med hundarna varje gång, och även två platser kvar på HUNDPROMENADER MED LYDNAD där vi går promenad, låter hundarna leka, men även tränar inkallning, inte dra i kopplet, osv med de andra hundarna som störning. Maila mig om du vill vara med. Kurserna hålls i Täby vid Rösjöbadet i Skarpäng. 15 minuter med bil ifrån Ekhagen.

På lördagar har jag en ledig plats på kursen INLÄRNING TILL NYTTA & NÖJE. Den kursen är inomhus i Ekhagen. På kursen lär vi hundarna en massa konster efter era egna önskemål. Steg 2 kursen och båda vårens tävlingslydnadskurser är redan fulla. Om intresse finns tänkte jag starta up en nybörjarkurs till i tävlingslydad på onsdagar med start vecka 15. Maila mig om du är intresserad.

Nu ska jag äta hamburgare och sen bär det av till ridhusträningen.

Tjingeling!

onsdag 27 januari 2010

Att nonchalera felaktiga beteenden.





Nu har jobbet kommit igång rejält igen och det är mycket att förbereda framför datorn. igår fick hundarna bara gå en halvtimme innan jag satte mig framför datorn, och det var tydligen inte OK alls.

På mina kurser säger jag:
-Nonchalera felaktigt beteende så dör det oftast ut av sig självt. Negativ uppmärksamhet blir ju också en slags belöning som ofta gör att beteendet fortsätter.

Denna metod funkar ju på mycket så länge det inte rör sig om självförstärkande beteenden som att jaga eller skälla när det ringer på dörren eller liknande. Men shit vad jag själv är dålig på att följa mina egna råd.Jag sätter mig framför datorn för att börja jobba. Hundarna gör allt för att få min uppmärksamhet. Kommer med leksaker, stirrar intensivt på mig, lägger upp tassen i knät eller hoppar upp med hela framkroppen i knät. Extra brukar dessutom mycket bestämt putta till min arm med nosen underifrån, livsfarligt om man tex håller i en tekopp.

Nonchalerar jag då det här som jag borde? Nä, är jag inte så farligt stressad så blir belöningen för detta egentligen mycket irriterande beteende, uppmärksamhet från min sida. Jag skriver med ena handen och klappar hundarna med andra handen. Är jag riktigt stressad blir jag istället irriterad och fräser åt dem. Båda metoderna funkar lika dåligt. Allt som ofta tar jag efter en stunds tjat från hundarna en liten paus från jobbet och tränar lite med dem inomhus. Hur dum får man bli?

Tjingeling!

söndag 24 januari 2010

Konsten att hålla mycket i huvudet samtidigt!

För typ två månader sen kunde Fixa momentet Apportering med hopp över hinder som är med i trean. Nu kan hon det inte längre.

I fredags åkte jag till klubben och tänkte köra lite hoppapport. Det är ju enkelt, eller hur! Dessutom lyckades jag för en gångs skull kasta apporten snyggt och prydligt mitt över hindret, så det fanns inga konstiga vinklar att skylla på.

-Hoppapport, sa jag.
-Okej, sa Fixa och sprang runt hindret för att hämta apporten.
-Tokigt, sa jag då och så gjorde vi om.
- Hoppapport, sa jag igen.
-Ska jag verkligen hoppa, sa Fixa och satt och ryckte i kroppen men rörde sig inte från min sida.

Något som har blivit allt tydligare de senaste dagarna är att Fixa inte fattar min felsignal, eller kanske är jag dålig med tajmingen. En fel signal från min sida leder ofta till att Fixa blir så osäker att fel signalen gör med skada en nytta. jag måste klura på hur jag ska göra för även om felsignalen inte används ofta så är det praktiskt att kunna berätta för henne att precis nu blev det lite tokigt.

En av de svåraste sakerna med lydnaden är ju annars att ju högre upp i klasserna man kommer desto mer är det för hunden att hålla i huvudet. Många kunskaper att hålla aktuella. Och som tränare får man inte koncentrera sig så mycket på det nya att man glömmer att upprätthålla det redan inlärda. Idag bär det iallafall av till klubben igen för att träna uthoppet från mig. Det får bli med matskål bakom hindret och med både Fixa och matskålen i olika vinklar mot hindret.

Tjingeling!

fredag 22 januari 2010

Livet!



Har läst i en annan blogg om en liten valp som bara blev 11 veckor gammal. Så sorgligt, så fel och orättvist. Livet ska inte ta slut så snabbt. Mina tankar går till alla iblandade. Sådana händelser leder också till att jag tänker på vad jag själv har, hur lyckligt lottad jag är. Ett hus med ungar och hundar, och för all del ganska mycket hundhår på de mest märkliga ställen; men åh vilken tur jag har. Vilken underbar vardag jag har.

Bilden är ifrån i morse. Nell och jag är i källaren och vi ska just gå till dagis. Då slår det mig hur underbar Nell är, hur fantastiskt underbart vacker hon är just idag, tre år gammal, fyra om en vecka. Jag springer efter kameran för att föreviga stunden.

Idag har vittringsapporteringsträningen (oj vilket långt ord det blev) fortsatt. Vi har flyttat ut på tomten och fortfarande plockar hon rätt pinne. En gång tog hon rätt pinne och fortsatte sen att lukta efter godis med pinnen i munnen. Jag stod bara tyst och då kom Fixa på att hon visst skulle in till mig den också! Vi har som sagt många detaljer att jobba på, i helgen ska Peder få agera tävlingsledare och lägga ut pinnarna åt oss. Men tänk opm vi hinner bli klara till en tävlingsstart i slutet av februari/ börjkan av mars. Det vore såå kul.

Ha en härlig dag!

onsdag 20 januari 2010

Vittringsapportering del två!

Jag har tränat fyra hundar i vittringsapportering. Jag har inte gjort likadant med någon. Det har inte känts som om någon metod har varit ultimat, och så är det alltid kul att pröva något nytt.

Börja med kottar i skogen, börja med massor av pinnar i en stor hög. Börja med en pinne som man gömmer i högt gräs, den pinnen flyttas sen närmre en hög med pinnar utan lukt. Med Fixa har jag jobbat efter metoden att först lära henne att hitta rätt pinne och sen markera den istället för att plocka upp den, detta för att inte få en hund som smakar på alla pinnar.

En annan metod är att lära hunden att leta efter korvlukt, dränka vittringspinnen i korvlukt och sprida ut korv även mellan pinnarna.
Länge kan man då låta en korv ligga lite i framkant av pinnarna för att få hunden att slå om från ett snabbt springande till pinnarna till ett lugnt sökande efter rätt lukt.

Efter tips från Sandra lade jag ut lite godis runt pinnarna. Fixa letade först rätt på godiset och hittade sen rätt pinne som hon markerade. När inget klick kom lyfte hon pinnen och fick då klick och belöning.

Nu har hon tagit rätt pinne säkert tjugo gånger. Jag säger glatt "leta", Fixa springer dit och hittar nästan direkt en utlagt godis. Då har hon slagit på nosen och fortsätter sen att använda den. Hon har tom apporterat pinnen till mig, även om hon ser lite frågande ut. För tillfället är hon lite långsam på vägen in och ingången är väl sådär, men de detaljerna tar vi senare. Fixa hittar iallafall rätt pinne. Jippie!

Vittringen är svår tycker jag. Momentet börjar med att hunden kvickt ska ta sig ut till pinnarna, sen gå ner i intensitet och metodiskt hitta rätt pinne för att därefter öka intensiteten igen och snabbt apportera in rätt pinne till mig. Men nu går det ju åt rätt håll iallafall så det känns kul. Fortsättning följer...

tisdag 19 januari 2010

Konsten att förstöra ett moment på bara ett träningspass!



Glad i hågen hade jag äntligen fixat nya vittringspinnar. Nu skulle här tränas. Träningspasset började med att Fixa kunde markera rätt pinne genom att frysa med nosen vid den. Jag kunde stå på tävlingsavstånd. Samma träningspass avslutades med att Fixa var låg, tittade osäkert på mig och inte gick fram till en enda pinne.

Nä, jag hade inte skrikigt, slagit henne eller korrigerat på något annat sätt än att med glad ( fast ansträngd) röst säga "tokigt" när hon för femte gången sprang iväg och plockade första bästa pinne. Fixa kände att jag var frustrerad för att det blev fel, hon kände det direkt och blev låg.

Att apportera är en sak och att leta är en annan. Att sätta ihop dessa två delar är inte alltid det lättaste. Idag tog vi nya tag. Började om på lättare nivå och utrustade oss med ett glatt humör och mycket blodpudding. Nu gick det bättre. Hon letade upp rätt pinne. Ibland frös hon med nosen vid rätt pinne, ibland tog hon upp den och fick då klick direkt. Hon behövde inte apportera in den till mig.Vi har inget avstånd längre utan har backat ordentligt. Men nu ska här tränas. Skam den som ger sig!

söndag 17 januari 2010

Hundar i hög!






Vi har haft Vide, en bordercollievalp på tio veckor; här på besök. I början var han lite försiktig mot Extra och Fixa, men ganska snart upptäckte han att de ät totalt harmlösa. Oj, vad de har lekt. Speciellt Extra är världens bästa lektant. Hon lägger sig på rygg och låter Vide skutta runt på henne lite hur som helst. Hon är världens snällaste. Enda gången hon är lite sur är i närheten av mat eller tuggben, hon är ju världens hungrigaste också.

Nell har "tränat" med Vide också. Hon ställde en massa koner i olika möster och lockade honom sen runt banan med hjälp av godis. Såg såå gulligt ut och båda verkade ha kul. Vide har lärt sig att barn tappar goda grejer. Förr eller senare tappar de alltid nåt. Eller så kan man försöka sno en muffins eller två!

Nu har han åkt hem. Ganska skönt. Han blev liksom vildare och vildare ju mer hemmastadd han blev... Ganska skönt med två vuxna hundar, men vilken härlig valp han är. Så trygg och orädd. Med på det mesta men har ändå lätt att slappna av. Vrål- charmig helt enkelt. Tjejerna ville inte att han skulle åka här ifrån. Han kissade inte inne en enda gång, så fort han blev utsläppt gjorde han det han skulle. Det ska bli jätte spännande att följa honom.

Tjingeling!

lördag 16 januari 2010

THS-gänget på middag!






Härligt med gamla hundgänget på middag. En gång i världen var vi alla aktiva i TäbyHundsällskap. Nu har vi gått lite olika vägar men hunderiet är fortfarande en gemensam nämnare såklart. Ylva, Emma, och Sandra tränar fortfarande hund för fulla muggar. Emma och Sandra har just blivit med valpar igen, Meg och Vide är de nya stjärnorna. Fia är fortfarande ambitiös THS-are och har nu en Chiuaua och en boxer. Vi har umgåtts mycket när vi båda hade tollare och senare när vi var mammalediga samtidigt. På sista tiden har det blivit alldeles för sällan. Anna är för tillfället hundlös. Även vi träffades ofta när vi var mammalediga samtidigt.

Nu är vi hundvaaktert åt lilla Vide tio veckor. Han smälter in fint in i flocken med både barn och hundar och är hur trygg som helst. Sommnar fint bakom sitt kompostgaller, leker med både Fixa och Extra och kissar och bajsar så fort han blir utsläppt! Hur charmig som helst, bildbevis kommer!

onsdag 13 januari 2010

Bra träningspass!


Idag hade vi tredje utepasset i lydnad efter en period med bara inneträning. Jag har hittat en bra, uppplogad parkering som alltid är helt tom. Perfekt. Idag hade vi ett sånt där riktigt superpass.

Jag tog ut Fixa direkt från bilen och körde igång helt utan uppvärmning. Kort inmarsch på "planen". Ett fritt följ med stegförflyttningar och vändningar på stället med en lugn men rejäl godisbelöning efteråt. Det kändes bara såå bra! Hon trängde ingenting och var alert och koncentrerad.

Jag blev lite modig av det hela så jag testade en fjärrdirigering på fullt avstånd
(10 meter) med godisskål bakom Fixa. Hon gjorde skiftena helt perfekt!! Det var första gången vi körde på fullt avstånd, vilken hund jag har!! Hon har ju dock en väldig hjälp av godisskålen som ett slags ankare, så jag måste börja fundera vad jag ska ha för signaler för att förbereda Fixa för momentet på tävling.

Till sist jobbade vi med lite olika delar av inkallningen, där har vi en del kvar att jobba med. Men åh vilken härlig känsla jag fick under träningen idag!

tisdag 12 januari 2010

Härliga vinter!




Jag hann med en lång runda på isen idag också innan jobbet. Det är så vackert ute nu, vitt och tyst. Hundarna får frost i skägget och ögonbrynen. Vaxholm är som en tavla i vinterskurd. Jag är verkligen glad över att vi bor just här! I vanliga fall tar jag oftast bilen över bogesundsbron för att kunna promenera i riktiga skogen, nu är det bara att kliva ut på isen och börja gå! Härligt!

Nu ska här tränas förresten. Fixa ska tränas och jag ska träna. Peder och jag är nu anmälda både till "Premiärmilen" den 28de mars och "Kungsholmen runt" den åttonde maj. Den senare är en halvmara, dvs 2,1 mil! Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv sprungit längre än en mil, så nu gäller det att ge järnet.

Igår fick jag också reda på att både Sandra med Vide, Emma med Meg och jag och Fixa har kommit med på Maria Hagströms elitsatsning i lydnad. Vi anmälde oss för ungefär två månader sen men fick inte svar förrän nu. Vi kommer att träffas åtta heldagar under året med ungefär en månad mellan träffarna. Det blir perfekt, man kan liksom inte slöa till på samma sätt när man har sånt här inplanerat. Kul att gå med kompisar också såklart. Maria är dessutom otroligt duktig, väldigt petig och noggrann, det är inte mycket man kommer undan med hos henne inte vilket jag tycker är jättebra.

Finns det någon som kan tipsa om ett par vantar som är så smida att man kan träna (klicka och ge godis) när man har vantarna på sig så vore jag tacksam.

Tjingeling!

söndag 10 januari 2010

Folk på frukost!




Igår var Fredrik, Marie och Johan här och åt frukost. Det blev riktigt gott om jag får säga det själv, med fruktsallad, muffins och scones, äggröra och lite annat smått och gott. Efter frukosten väntade pulkabacken och en promenad med hundarna på isen. Nu har isen lagt sig ordenligt runt nästan hela Vaxholm vilket såklart inbjuder till underbara promenader runt ön.

Imorgon börjar tjejerna på skolan och dagis igen och jag ska ta itu med alla kursförberedelser på allvar. Jag har fått lite förfrågningar angåeende kursen "Promenader med lydnad" förresten. Det är INTE ALLS så att hunden måste vara jättelydig, men det blir väldigt svårt att ha hundarna lösa om de är väldigt viltintresserade. På kursen tränar vi vardagslydnad under promenaden, inkallning, varsågod osv. Självklart får hundarna också leka mycket tilllsammans!

fredag 8 januari 2010

Fördelen med vargavinter!




När det är så kallt att iallafall inte jag går ut och tränar lydnad så blir det istället lite småpyssel inomhus. För oss har det inneburit detaljer i fotgåeendet, tex att backa rakt och lugnt. Fixa svänger ibland ut rumpan och har dessutom väldigt bråttom bakåt. Ibland backar hon snabbare än jag. Stegförflyttningar åt vänster och höger har vi också jobbat med. Här gäller det att Fixa behåller frontpositionen och verkligen tar steg åt sidan med kroppen så rakt framåtriktad som möjligt. Egentligen borde vi ha tränat vittringsapportering också, men jag har lyckats slarva bort vittringspinnarna och inte orkat iväg för att köpa nya.

Det vi har tränat mest på har varit fjärrdirigeringen. I trean ska hunden skifta ställning sex gånger mellan stå, sitt, och ligg utan att flytta sig varken framåt eller bakåt. Baktassarna ska hela tiden vara sitlla på samma plats. Föraren står på tio meters avstånd och det är cirka tre sekunder mellan skiftena.

Det här är ett riktigt pillmoment. Det är ju totalt onaturligt för hunden att skifta ställning utan att röra sig framåt. För att få till det krävs MASSOR av repetitioner och noggranna kriterier. Det gäller att inte se mellan fingrarna på små framförflyttningar. Sex små framförflyttningar på tävling blir lätt en rejäl bit när de slås ihop. Om hunden i elit flyttar fram en halv hundlängd blir betyget noll!


Jag har börjat träningen med att träna varje skiftespar för sig. Dvs sitt-ligg, ligg-stå, och stå-sitt. De allra första repetitionerna har jag hjälpt henne genom att locka med en godis!!! ( Jag vet, inte klickermässigt alls, men mycket effektivt!)

Steg nummer två har varit att få Fixa att spontant skifta mellan tex sitt och stå utan att flytta baktassarna. Jag säger ingenting utan klickar och belönar bara när hon gör rätt. Det ska bli nästan som en dans, eller ett "gung" där hon säkert skiftar mellan de olika positionerna i ett ganska snabbt tempo. Jag tränar på samma sätt separat med alla skiftespar.

Steg nummer tre har varit att döpa beteendena, dvs att säga kommandoorden samtidigt som Fixa utför beteendet. Nu ska även handsignalerna in. Jag använder lite annorlunda signaler än vanligt. "Backsitt" istället för sitt när Fixa ska sätta sig bakåt från stå till sitt. "Lägg" istället för ligg när Fixa ska lägga sig bakåt från stå till ligg.

Sen tränar jag ett skifte i taget och försöker få henne att vara still en stund medan hon väntar på klick och belöning. Dvs att inte direkt byta position utan tex ställa sig upp, stå still och invänta klick och belöning. Här börjar jag också jobba med externbelöning, dvs belöning i en skål bakom Fixa. Hon ska vara helt inställd på att hämta belöningen bakom sig, då får hon rätt viktförskjutning, hon får tyngdvikten bakåt och tänker bakåt.

Stegvis flyttar jag mig längre och längre ifrån Fixa, ibland kör vi ett skifte ibland två, tre, och någon gång alla sex. Jag börjar blanda skiftesparen och tränar de två möjliga sekvenserna separat sitt-stå-ligg, och stå-sitt-ligg. Den senare varianten brukar vara svårast.

Det är så härligt att se att Fixa nu börjar få rätt tanke. Hemma inomhus är vi uppe i cirka sex meter, längre avstånd än så kan jag inte få till någonstans inomhus. Hon gör skiftena ytterst koncentrerat och behärskat och har en tendens att på typiskt bordercollievis göra fuskskiften. Dvs inte sätta sig upp ordentligt eller inte ställa sig upp riktigt. Lite fust är ok men det måste ändå vara ganska ordentliga skiften. Det härliga är att se att hon förstått vad det går ut på och att hon tänker lite själv. Ungefär: "Matte jag vet att jag snart ska sätta mig igen så det räcker väl om jag ställer mig lite såhär!"

Vi kämpar på och har roligt tillsammans. En liten videofilm ska det nog bli också, men hur gör man för att få youtubefilmen att synas på bloggen och inte bara själva länken till filmen? Jag är inget tekniskt geni direkt!

Tjingeling!

onsdag 6 januari 2010

Nu är glada julen slut, slut, slut...




Ja så ska allt plockas ner igen då. Tjejerna blir sentimentala.
-Så fort det har gått, och så långt det är till nästa jul, suckar de.
-Ska vi verkligen ta bort allt det vackra?
-Tänk så roligt det kommer bli när det är dags att ta fram allt igen, försöker jag.

På sitt sätt är det lite skönt att komma tillbaks in i´alla rutiner igen. Tjejerna börjar på dagis och i skolan på måndag. Vi har haft ett långt jullov och har verkligen varvat ner och haft det jättemysigt. Nu är det dags för lite vardag igen, och mycket mera hundträning.

Tjingeling!

söndag 3 januari 2010

Brrr...



Coronado beach på Coronado utanför SanDiego i sommras.

Här är det kallt, riktigt kallt, femton minus eller så. Jag gillar snö, men det är svårt att få till någon vidare träning när det är så här kallt. 2-3 minus är lite mer lagom om man ska hålla på och fibbla med belöningar,godis, och vantar. Det har bara blivit lite inomhusträning med fjärrdirigering och detaljer i forgåendet. Jag hoppas på lite mildare väder framöver.

Dessutom, har jag börjat drömma mig bort lite. Jag vill till Italien i sommar. Sardienien eller Ischias tror jag det blir. Sicilen eller Capri lockar också. Nu är världens bästa Peder ute med hundarna i kylan medan jag och tjejerna värmer oss framför brasan. Snart ska jag ner och springa löpbandet, fem km får räcka.

Tjingeling!

fredag 1 januari 2010

Nytt år!



Det blev en liten fest här hemma igår med 3 barn, 5 vuxna varav en allergiker samt tre hundar.Tack vare lite pusslande gick det jättebra även om hundarna tyckte att det var väldigt konstigt att de inte var kvällens huvudpersoner. På tolvslaget följde de med ut på berget och lekte, helt oberörda av allt fyrverkeri, skönt! Idag har jag känt mig lite seg, champagne är ju bara för gott!!!

Mål för 2010 var det ja....

Fixa och jag ska befinna oss mycket i fårhagar i år. Vi ska göra VP,t någon gång under året.

Lydnadsmål är att bli uppflyttade till elit och tävla elit i år. Vore kul om Fixa hann bli lydnadschampion under året.

Ett litet mer luddigt mål men nog så viktigt är att det ska kännas bra när vi tävlar. Vi ska vara i den där bubblan ni vet, koncentrerade och samkörda. Viktigast av allt är att Fixa ska fortsätta tycka att lydnaden är toppen. Hennes attityd är viktigare än allt annat. Hellre lite nollor då och då än en jämn hund som ser ut att ha lite halstråkigt på tävling och träning.

Jag själv då, jag ska springa halvmaran i år. Jag ska fortsätta springa regelbundet och ska försöka orka två mil i veckan. När halvmaran börjar närma sig får jag väl lägga in några långpass också. Jag har aldrig sprungit längre än en mil.

GOTT NYTT ÅR!