lördag 31 december 2011

Den sista dagen på 2011

Snart är det januari och ett helt nytt oskrivet år ligger framför oss.
Härligt!
Vad kommer hända?
Vad kommer jag tänka när jag tittar tillbaks på 2012?

Nästa år ska jag vara modig! Jag ska följa mitt hjärta och min magkänsla. Jag ska omge mig med vänner och familj som tycker om mig och vill mig väl. Som ger mig kraft och glädje och som jag kan ge kraft och glädje tillbaka till.

I hunderiet ska jag satsa högt! Vara modig och inte vara rädd för att göra bort mig eller för att misslyckas. Jag ska lära mig av erfarenheterna och komma tillbaks ännu bättre! Jag ska tävla på rankingtävlingar och förhoppningsvis tävla på SM.

Nästa år ska jag starta ett nytt företag som jag har planerat länge! Jag ska kasta mig in i det okända och försöka lära mig så mycket som möjligt och satsa allt på att det ska bli så bra som jag tror att det kan bli!

Nästa år ska jag börja hålla lite kurser igen. Många gamla kursare har hört av sig och vill gärna gå kurs igen! Och jag har saknat dem ska ni veta! Nästa år blir det iallafall en grundkurs för tävlingshunden och kurs för de som redan har tävlat officiellt, mer info kommer snart.

2011 har varit ett både kul och stundtals tufft år. Fixa har blivit lydnadschampion, vi har träffat underbara vänner i talanggruppen, tävlat i Norge och avslutat året med två rankingtävlingar. Jag har varit modig och gjort nya saker, kastat mig ut lite och försatt mig själv i obekväma situationer.

Årets bästa känsla fick jag på lydnadstävlingen i Uppsala i november. En balanserad, genomarbetad hund som inte gjorde några stora misstag hade jag med mig. Känslan av samarbete på planen var härlig!

De mest förvånande tävlingen var i söderköping i maj, där jag hade ett litet krutpaket med mig in på planen, efteråt ringde jag och beklagade mig hur dåligt det hade gått och till min stora förvåning så vann vi i ett ganska stort startfält och fick riktigt bra poäng, 293 poäng om jag inte minns fel.

Värsta tävlingen var på hemmaklubben här i Vaxholm. Jag var nog för avslappnad och Fixa var för laddad. Den flamsade vi bort med två nollor. Men den gav också mycket bra information, den gjorde att jag tog tag i svagheter som jag blundat lite för tidigare, och belöningen kom som sagt drygt två månader senare i Uppsala.

Nu ska jag och min härliga familj in till stan och spatsera omkring och mysa. Det ska fikas och inhandlas praliner på NK för imorgon börjar jag följa Runners Worlds nyårsutmaning. En fysisk aktivitet där man byter om till träningskläder ( hundpromenader räknas alltså inte) varje dag under januari. Wish me luck!

GOTT NYTT ÅR KOMPISAR!

torsdag 29 december 2011

December vila....

Efter snart tre veckor med bara motion börjar Fixa trötta på semestern. Men träningsvilan håller på fram till den tionde januari. Då har både jag och Fixa vilat träninshjärnan en hel månad eftersom det var den tionde vi tävlade på Älvsjömässan.

Att tävla där var en rolig upplevelse som gav mersmak! Jag fick också en mängd ideer för hur jag ska lägga upp träningen framöver för att vi verkligen ska kunna prestera i en så svår miljö. Just nu läser jag dessutom en väldigt inspirerande bok " Din gränslösa styrka" av Anthony Robbins. Den handlar just om hur man kan lägga upp strategier för att nå sina mål, kunna prestera så bra som möjligt och att kunna vända svårigheter och misslyckanden till framtida styrkor. Mycket tänkvärt och peppande!

Platsliggningen och sitt i grupp var lite för svårt för Fixa i en så svår miljö, speciellt sitt i grupp när hon hade ryggen mot andra ringen och mot resten av hallen och matte dessutom försvann ut genom en dörr!! Hon var helt klart påverkad men satt kvar. På platsliggningen blev hon väldigt förvånad när jag sa plats, hon hade inte fattat att vi gick in på planen helt enkelt, jag fick säga plats igen och sen hände nåt underligt och faktiskt ganska gulligt. När jag kom tillbaks så låg Fixa fortfarande ner med huvudet men hela kroppen hade liksom glidit ner på sidan, så döm av min förvåning när hon låg som om hon låg och sov!? Jag tror nog mest att det var en tillfällighet, eller var mattan lite halkig? Duktigt att hon ändå behöll hakan i backen tycker jag. Full i skratt blev jag iallafall.

Målet med vår första mässtävling var att jag skulle lyckas hålla nerverna i styr och ge Fixa en bra upplevelse, målet med Fixa var att hon skulle tycka att det var roligt men inte bli lika het som i Smedjebacken.

Momenten var verkligen inget att skryta med, men Fixa kämpade på väl. Frittfölj gick helt ok förutom långsammarsch där hon trängde väldigt mycket, det kan hon ju göra även på vanliga tävlingar så det var inget oväntat. Betyget blev 7,5. Men jag hann njuta av att vi faktiskt tävlade på Älvsjömässan, jag kom tom ihåg att le litegann under frittfölj! Bra av mig! Inkallningen var bra fartmässigt men hade ett dåligt ställande, betyg 7 tror jag.

På rutan var jag nyfiken på om hon överhuvudtaget skulle hitta dit trots publiken som stod bakom. Hon sprang in men var lite för grund. Under inkallningen i slutet lät hon, precis som i Smedjebacken.

Dirigeringsapporteringen är jag jättenöjd med. Bra fart och gripande och inget tugg. Men när hon skulle tillbaks till mig så såg hon mig inte först, så hon sprang mot domaren och sekreteraren istället som liksom stod i jämnhöjd med mig men några meter åt vänster. Jag vågade inte chansa utan ropade på henne igen.

Mellan momenten hade jag henne bara vid sidan och det gick riktigt bra! Hon var inte alls lika utflippad som i smedjebacken, skönt. I ring två strulade det mesta. På fjärren blev det mycket framflytt, vi måste träna fjärr på matta och med publik bakom.

På Z:at var det stadgan som var riktigt usel, men det är ju också vårt sämsta moment så det var inte så oväntat att hon inte skulle klara det i den här miljön. På Z:at ska jag tänka om lite och träna med många häftiga störningar framöver för att få henne att tycka att momentet är roligare, jag tror att hon blir okoncentrerad för att hon tycker att det är tråkigt. På vittringen letade hon duktigt men råkade putta till pinnarna med baktassarna när hon sprang ut. Två pinnar hamnade precis bredvid varandra. Hon nosade och nosade och fick tillslut med sig båda in varav den ena var rätt. Betyg 0 såklart men bra jobbat. Sista momentet var hoppapport och den gjorde hon riktigt fint.

Det var kul att se många fina välarbetade hundar som klarade att prestera i den svåra miljön, men även de väldigt rutinerade hundarna gjorde en hel del missar....och vissa moment blev betydligt sämre även för dem.

We will be back!!! så kändes det efteråt. Fixa var glad och positiv och blev inte låg i den svåra miljön. Jag blev inte dödsnervös, bara nervös. Nu ska här tränas i svåra miljöer och så om nåt år eller så, då kanske vi kan prestera riktigt bra på mässan. Det är Fixas ljud som jag inte vet om jag kommer klara av att få bort, men vi ger inte upp i första taget iallafall.

Jag återkommer på bloggen på nyårsavfton med årssummering och planering av det nya året. Tjingeling!

söndag 4 december 2011

Upp och ner, ner och upp....

Hög tid att uppdatera hemsidan lite. En hel höst har snart gått fylld av hundträning med härliga vänner. Fokus den här hösten har varit att få ner Fixas aktivitetsnivå i Fria följet och att försöka minska hennes ljud vid kommendering. Det har både gått bra och ¨dåligt.

Fixa har fått en mycket bättre fotposition och blivit betydligt lugnare. Vi har tränat mycket långa fotgåenden utan belöningar, det är ingen match för Fixa att gå fem minuter frittfölj utan belöning när vi tränar själva. Med hjälp av Lotta Linusson har jag förändrat mitt sätt att gå och jag går nu själv betydligt lugnare och mer avslappnat. På Marias kurs har jag som vanligt fått toppenråd om det mesta. Ett till talangläger har det blivit också, det bästa med talang har varit alla nya vänner och kontakter jag har fått.

Och så till tävlandet då....för fyra veckor tävlade jag i Uppsala. Jag cyklade med Fixa på morgonen och värmde upp henne väldigt ordentligt innan start. Mycket frittfölj med väldigt lite belöning. Känslan på tävlingen var underbar. Fixa var lugn för att vara henne och gjorde inga stora missar. Dumrutan var undantaget där hon gnällde. Jag kände verkligen att hösten strategi hade lyckats för att få en lugnare hund på tävlingsplan. Det vi hade jobbat på med både aktivitetsnivån, och detaljer som att inte tugga, klara en snygg fjärr i slutet på ett program hade givit resultat. Det kändes härligt!

Så igår var det då dags för vår första rankingtävling. I torsdags var jag i inomhushallen i Kungsör och körde igenom hela eliten utan belöning. Sista veckan körde vi hela programmet flera gånger och fortsatte dessutom att jobba med detaljer. På fredagskvällen åkte jag upp till Smedjebacken tillsammans med Peder. På kvällen tränade vi i hallen. Känslan var helt ok.

Lördagmorgon. Jag gick upp och sprang med Fixa och sen åkte vi till hallen vid halvelva. Väntan blev lång... Jag drog startnummer 25 och vi fick inte göra programmet förrän strax efter klockan fem. Tidigare på dagen gjorde vi gruppmomenten. Fixa kändes lugn och samlad och vi fick 10or på båda momenten. Efteråt kände jag mig riktigt laddad men efter ett par timmar var det svårt att bibehålla den känslan. Det var också svårt att veta hur jag skule värma upp när tävlingen drog ut på tiden. Försökte köra igenom Fixa ordentligt. Man var tungen att värma hunden ute och vid det laget var det mörkt och regningt ute. Fixa blev kall och blöt och vi tog några svängar i bilen för att värma upp oss emellanåt. Så här i efterhand var hon alldelles för trött när det väl var vår tur att starta.

Vi värmde upp med ännu mer Frittfölj och sen var det vår tur. Fria följet började med språng marsch, ett kul frittfölj men svårt för Fixa som går i gång lite på språng marsch. Jag kände direkt att att hon blev väldigt het. Jag tyckte ändå att frittfölj kändes ganska ok, och domaren var nog lite döv för vi fick betyg 8 trots några små gnäll, men än så länge ganska tysta och bara några få.

Min plan var att bara fortsätta friaföljet till z:at och inte berömma henne alls. Jag klappade henne bara lite lugnande. Då började jag känna att hon började bli alldelles för het och jag blev väldigt stressad över det. På Z:at gjorde hon enligt Peder de två sista skiftena bra och det första skiftet (stå) riktigt dåligt. Desutom lyckades jag gå åt fel håll!?! så tävlingsledaren fick diriegera mig tillbaks. Jag tror att domaren var lika trött som jag för konstigt nog fick jag betyg 8,5? Väldigt underligt.

I inkallningen har jag börjat lämna Fixa med hakan i backen, så även denna gång. Men när jag vände mig om så låg hon inte så. Inkallningen var helt ok, men hon började sacka lite innan stå. Betyg 9.

Nu var det dags att gå till nästa ring. Vi det laget hade jag en galen hund bredvid mig som skällde upphetsat och var totalt uppvarvad. Det var några sekunders väntan och jag lade henne ner och försökte få henne att lugna sig. Även när jag valde apporter så fick hon ligga ner. Det hjälpte inte det minsta.

Nästa moment var rutan. Bra konskick men hon hamnade lite utanför rutan, vid sidan av den. Jag dirigerade in henne med ett nytt "rutan" kommando och det gick bra. När jag kallade in henne så tror jag att hon tjöt lite medans hon sprang, och sen var hon framme hos mig på en tiondelssekund. Betyg 8,5.

På dirigeringsapporteringen tyckte jag återigen att konskicket var bra. Sen gick hon mot fel apport och jag lyckades tillslut dirigera henne så hon tog rätt. Det är jag lite stolt över faktiskt, att jag inte gav upp. Men det var nog inte direkt snyggt. Betyg 5.

Mellan momenten i andra ringen försökte jag få henne att gå vid sidan och jag berömde henne överhuvudtaget inte, trots det kändes hon som en bomb som höll på att explodera. Hon gnällde hysteriskt mellan momenten med faktiskt inte i momenten förutom i rutan.

Metallapporteringen tyckte jag gick jättebra men det blev bara en 8 i betyg. Sen var det dags för vittringen och då hände något mycket märkligt. Trots att jag gjorde mina vanliga förberdelser kändes det inte som hon fattade vilket moment det var hon skulle göra. När jag vände ryggen mot apporterna tittade hon inte på tävlingsledaren utan lyckades på något sätt titta på mig, hon hade liksom huvudet på fel sida. Jag kan meddela att hon såg mycket förvirrad ut. Jag var rädd att hon inte skulle springa till vittringspinnarna alls. Men när jag kommenderade sprang hon ut till dem lite oegagerat och fick faktiskt med sig rätt pinne in. Duktigt med tankte på att hjärnan var någon helt annanstans. Betyg 8 även där.

Sista momentet var Fjärdirigering. Jag är jättenöjd med hennas utförande, hon gjorde skiftena fint. Betyg 8,5
På något sätt kom vi faktriskt på tionde plats av 33 startande. Det hade jag varit toppennöjd med om inte känslan hade varit så urusel.

Jag älskar den där lilla galna hunden och kunde inte låta bli att skratta när vi kom hem vid elva på kvällen, dödströtta. Mina föräldrar hade varit barnvakter och när Fixa fick syn på dem så blev hon lika överlycklig som vanligt, och lät lika mycket som vanligt. Hon nästan skriker när hon blir lycklig, och kanske är det inte så konstigt att det inte är så lätt att få henne att vara tyst på tävling när hon snackar och uttrycker sina känslor med ljud mest hela dagarna...

Nu deppar jag lite och sen ska jag göra upp en ny plan. Får se om det blir någon tävling på Älvsjömässan nästa helg. Tjingeling.

fredag 9 september 2011

Man måste träna på allt-hela tiden!



Först och främst tack Johanna för de toppenfina bilderna på oss. Härom veckan var det så dags för den första heldagen hos Maria av de tre inplanerade denna höst. Det har blivit fem kurser hos Maria för mig och Fixa vid det här laget, och ändå får jag Aha-upplevelser varje gång. Och så blir jag påmind om en massa viktigt träningstänk. En del saker behöver jag höra med jämna mellanrum annars glömmer jag bort det eller kanske undviker att träna på det för att det är tråkigt. Det är roligare att träna på det vi redan är bra på!

Dagens bästa citat var iallafall:
"Man måste träna på allt, hela tiden!"
Det är så skönt att höra, och jobbigt samtidigt. Att träna lydnad är ett slitjobb som tar tid, mycket tid om det ska bli riktigt bra. Ett väldigt roligt slitjobb ska tilläggas! Och vi som nu är lite tokiga och vill lägga ner en massa tid, då gäller det att planera träningen noga för att få ut så mycket som möjligt av varje träningspass.

Så här kommer långa listan vad vi behöver bli bättre på:

PLATSLIGGNING: Förbättra uppsitten.

SITT I GRUPP: Fixa bukar sitta still men hamnar ofta lite snett när vi ställer upp för sitt i grupp.

FRITTFÖLJ: Få henne lugnare, jobba mycket med omvänt lockande, mycket kommendering. Förbättra språng och långsam marsch samt bakåt.

Z:AT: Vi har börjat träna på att Fixa ska låsa huvudet när jag är bakom henne.

INKALLNINGEN: Ligga lugnare, jobba vidare med ställandet som alltid måste bibehållas

RUTA: Bättre stadga i rutan både i stå och ligg. Förbättra friafölet efter inkallningen.

DIRIGERINGSAPPORTERINGEN: Omtagen ska bort och så måste vi jobba med att aktivt välja bort mitten.

METALLEN: Brukar gå bra.

VITTRINGEN: Bibehålla genom att träna ofta och alltid med många fler pinnar än på tävling för att bygga upp hennes tålamod.

FJÄRREN: Jobba vidare med att fjärren ska fungera i en kedja, och jobba vidare med sitt upp.

Ja och det där var ju bara detaljerna....så jag behöver inte vara sysslolös i höst. Det viktigaste i kedjeträningen just nu, är att inte släppa igenom fel aktivitetsnivå!

Tjingeling!

måndag 5 september 2011

Lärdomar

I lördags var det tävling på hemmaklubben. Jag valde att tävla där just för att det är hemmaklubben, fastän vi egentligen är inne i en träningsperiod. Jag var inte speciellt nervös och tävlingen gick på den planen där vi tränat väldigt mycket på sista tiden.

Sitt i grupp och platsliggning gick toppen. Hon kändes fokuserad och glad. Inga dubbelkommandon och hakan fint i backen under hela platsliggningen. Hunden innan oss bröt, men jag tog någon minut för att värma upp henne och gick sen in på planen.

I friaföljet var Fixa gasad men höll positionen fint förutom i långsam marsch där hon vinglade lite fram och tillbaks. I vändningarna på stället precis framför domaren gnällde hon, och när jag inte felade henne för det så kände jag hur hon varvade upp sig mer. Så här i efterhand borde jag ha struntat i att det var en tävling och lagt henne/eller brutit, och det är precis det jag planerar att göra nästa gång det händer.

Efter Friaföljet var hon rejält gasad och jag satte henne då och använde min "ta det lugnt" signal innan dumrutan, och det visade sig göra susen. Hon gick ett helt ok frittfölj, stod stilla i alla ställningar och tjuvstartade inte inte friaföljet. Det kändes riktigt bra! Där nånstans, efter dumrutan släppte jag upp henne lite för mycket. När jag lugnt berömde henneefter momentet skällde hon ganska exalterat.

Innan Inkallningen hann jag göra mina förberedelser innan momentet började. Döm av min förvåning när hon satt upp när jag vände mig om, om inte för så borde jag ha brutit här, men nu var det tävlingsjävulen som hade tagit tag i mig och jag tänkte att poängen kan fortfarande bli riktigt bra....

Fixa gjorde ett jättefint ställande vilket var superkul med tanke på att vi har lagt massor av vikt vid det sedan den senaste tävlingen. Båda stoppen blev precis vid konerna och trots att hon satt i början så blev betyget åtta.

Rutan sen. Fint konsskick och rutskick. När jag säger stå så läger hon sig, precis som hon gjorde i Norge, suck. Här har jag ändå jobbat med att ha henne stående, men nu var hon så gasad att hjärnan var bortkopplad. Hon låg ganska oroligt, men vad jag inte visste på tävlingen var att hon hade ställt sig upp och tagit steg mot mig när jag hade ryggen vänd ifrån henne. Nollan var ett faktum med det visste ju inte jag. Nu var Fixa alldelles för gasad och skällde efter även detta moment.

Nästa moment, apportering med dirigering. Bra fart till konen men en liten båge och så stannade hon innan kommando. Flera omtag på vägen in. Positivt på alla apporteringsmomenten var att hon släppte fint och inte gnällde vid någon avlämning. Alltid något, och kul efterom jag har haft fokus på det sen förra tävlingen.

Hoppapporten var jättesnygg. På vittringen springer hon rätt ut och nosar enligt tävlingsledaren på den rätta pinnen, och tar sen pinnen bredvid. Jaha det var den andra nollan det.

Sista momentet, fjärrdirigering är jag inte alls nöjd med. Skiftena blev halvdana och dessutom gjorde hon ett extraskifte utan kommando!? 8,5 tror jag betyget blev.

Lärdomarna av den här tävlingen är flera. Inte släppa upp henne för mycket mellan momenten. Inte släppa igenom gnäll eller tjuvstarter fastän det är tävling. Fixa registrerar blixtsnabt att jag bär mig annorlunda åt och tillåter henne att agera på ett sätt som vanligtvis inte är ok. Jag ska fortsätta jobba med "ta det lugnt" signalen eftersom den fungerade riktigt bra. Jag ska lägga massor av fokus på stadgan nu och vara stehård i min kriterier där. Fortsätta att jobba med kedjor där momenten ligger i oordning. Jobba med apporteringen eftersom vi har backat där och det har börjat bli omtag igen.

I lördags var jag på jättedåligt humör. Men som Emma sa; "Bara för att det alltid brukar gå bra så tror man att det alltid ska göra det." Det här är faktiskt första gången vi inte har fått ett förstapris på en tävling! Fixa har ju seglat genom klasserna. Så här i efterhand var det bra att vi tävlade i lördags. Fixa har legat nära tjuvstarter och haft dålig stadga på många tävlingar, men hittills har vi hamnat på rätt sida av marginalen. Helgens resultat var ett uppvaknande som garanterat kommer att få mig att ta tag i våra svagheter. Så efter att ha tjurat en dag eller två så är jag nu väldigt sugen på revansch!

måndag 22 augusti 2011

Vi börjar komma någon vart...

Jag känner att det går åt rätt håll med både friaföljet och z:at. Idag kedjade jag ett 3 minuter långt frittfölj med z:at och avslutade med första sträckan på inkallningen med belöning för ett bra ställande.

Jag har börjat inse att en bra uppvärmning för Fixa är att först gå ett litet kortare frittfölj med flera belöningar för positionen. När hon börjar komma in i "tänket", eftersom jag faktiskt håller på att jobba om både hennes position och mitt kroppsspråk; så går vi ett långt fritt följ med bara en belöning på slutet. Hon ska vara ordentligt genomarbetad innan vi går in på planen, och jag ska känna att hon är i någorlunda rätt aktivitetsnivå. Att få kommendering de sista minuterna innan vi ska in på plan tror jag också kan vara en bra grej.

Ett ganska bra frittfölj blev det idag. Jag gjorde en liten halvhalt två gånger när hon började tränga i långsam marsch och då rättade hon sig fint. Z:at gjorde jag i vanliga dumrute-ordningen eftersom vi ska tävla snart. Hon kändes lugn och koncentrerad och varken tjuvstartade eller rörde sig under skiftena. I sista momentet, inkallningen hade jag lagt ut en belöning bakom Fixa som hon inte visste om. Jag märkte att hon inte tog i för fullt när jag gett mitt ståkommando och felade henne då och så gjorde vi om. Då gjorde hon ett jättefint ställande och fick då sin belöning.

Det är ju precis så det har blivit på tävling, ett sämre ställande än när vi gör momentet separat. Fram till nästa tävling ska jag jobba mycket både med inkallningen i kedja med belöning, och såklart jobba vidare på detaljnivå och vara noggrann med mina belöningskriterier.

Idag gjorde vi även kedjan vittring-fjärr.vittring-fjärr. Vittringen har känts ganska stabil på träningarna i veckan. Fjärren blir också bättre och bättre. Jag håller på att experimentera lite med att eventuellt byta ord på uppsitten till "upp". Jag tror att det skulle kunna vara något.





måndag 15 augusti 2011

Det var lååångt till Arendal, men oj vad kul vi hade!



Fotograf Marie Linder

Det var långt till Arendal, det går inte att köra snabbt i Norge, och det går inte att köra om eftersom det bara är en fil nästan hela tiden. Jag och Johanna satt och stressade som galningar när vi insåg att färden genom Norge tog dubbelt så lång tid som vi hade trott. Vi kom fram för sent på fredagskvällen, men det gjorde nästan alla andra också så det gjorde inte så mycket.

Och vilket ställe vi kom till! Underbar natur, havet runt knuten. Träningsplaner precis utanför dörren och en konstgräsplan någon minut bort. Härligt! På lördagen skulle vi möta Norges motsvarighet till vår Talangtrupp i en lagtävling, och det pirrade redan rätt skönt i magen.

På fredagskvällen lottades startordningen och jag drog nummer 15, näst sist av alla elitekipage. Det betydde att det skulle bli en ganska lång, nervös väntan innan det blev min tur. Det betydde också att jag skulle missa de andra svenskarna i eliten eftersom jag då var upptagen med egna förberedelser.

Tävlingen gick på en jättefin konstgräsmatta och var uppdelad i två planer. På första planen var det frittfölj, inkallning, rutan och metall-hoppapport. Sen blev det en paus på flera minuter innan det var dags att gå in i ring två. Domaren i den ringen var väldigt pratglad och gav muntliga förklaringar till varje betyg mellan momenten, så det blev lite köbildning där. Mellan momenten aplåderades det en hel del, jätteroligt och bra störning. Alla svenskar hejjade på varandra.

I ring två gick momenten Z:at, dirigeringsapportering, vittringsapportering och så fjärrdirigeringen allra sist.


Innan jag började värma upp hann jag se Karin med Qlura som startade först av svenskarna som nummer sju. De gjorde ett jättefint program och redan då misstänkte jag att det skulle räcka långt...

Jag värmde upp dels genom att göra en ruta med belöning bakom rutan och genom att träna på ordningen i fjärrdirigeringen och Z:at som vi hade fått reda på kvällen innan. Sen gick vi ett långt frittfölj. Strax innan vi skulle in på planen agerade Jenny Morales tävlingsledare åt mig och jag fortsatte jobba med frittfölj. Efter ett tag kändes hon ganska lugn och koncentrerad. I min mage flög det runt ganska många fjärilar i magen vid det laget, men jag var nervös på ett positivt sätt. Laddad helt enkelt.

Under Friaföljet fokuserade jag på att andas lugnt och att gå avslappnat. Det fungerade ganska ok. Jag gick inte heltokigt i allafall. Stundtals gick Fixa riktigt bra. Av Lotta fick jag beröm för våra stegförflyttningar och för språngmarschen och det kändes kul såklart. Stundtals trängde hon och långsam marsch kändes inget vidare, men Fixa var koncentrerad och varvade inte upp sig. Det känns som vi har kommit en bit på väg både med uppvärmningen och med att få ordning på friaföljet, men att vi har en bit kvar tills det blir riktigt fint.

Inkallningen gick som den har gjort på tidigare tävlingar. Några steg för mycket på ställandet. Bra fart och bra igång. Rutan gick jättefint förutom att hon kastade sig ner när jag sa "Stå". Som tur var var det i mitten av rutan. Metallhoppet gjorde hon lika fint som vanligt.

Sen var det dags att gå av planen och vänta tills det var vår tur i nästa ring. Då var det tillåtet enligt de norska reglerna att belöna hunden, så Fixa fick lite lugn godisbelöning innan hon fick ligga och vänta tills det var vår tur igen.

Z:at är jag ganska nöjd med. Helt OK frittfölj. Hon gjorde alla skiften i rätt ordning. Enligt Lotta gjorde Fixa ett konstigt sidskutt vid sättandet och jag gjorde DK med handen vid ställandet. Den kvinnan har verkligen ögon som en hök! Det är såå bra och nyttigt att få höra hennes kommentarer efteråt. Det är guld värt!

På dirigeringsapporteringen tyckte domaren att jag ställde Fixa för sent vid konen. han pratade ju en massa mellan momenten, men det var en av de få saker jag lyckades förstå. Det blev ett omtag och i slutet hade inte Fixa någon lust att släppa apporten.

På vittringen sprang Fixa ut och tog rätt pinne. Sen släppte hon den,luktade igenom resten av pinnarna innan hon tog upp rätt pinne igen. Sista momentet fjärrdirigeringen gick ganska ok. Halvdåligt uppsitt och något framåt på sista skiftet. Trist att vi inte får till en sån fin fjärr som hon faktiskt oftast gör på träning, här måste jag fundera, för samma sak har hänt på alla tävlingar nu i sommar.

Det härliga med Fixa är att hon var totalt fokuserad på mig och uppgiften under tävlingen. Jag upplevde inte att hon blev speciellt störd av miljön. Hon höll ihop fint och jag lyckades hålla nerverna i styr. Sen är det tråkigt att detaljerna blir halvdana men genom denna tävling och de tre tidigare i sommar så har jag fått ett väldigt tydligt kvitto på vad vi behöver jobba med framöver. Jag är väldigt nöjd med Fixas insats, att vissa detaljer blir dåliga på tävling beror ju på mig och vår träning och inte på henne. Det känns som vi kan bli ganska grymma om vi bara kan få allt att stämma samtidigt, och där är vi inte ännu.

På kvällen var det en bra domargenomgång där den pratsamma domaren berättade om vad som var viktigt på internationella tävlingar, och vad som är speciellt viktigt i de enskilda momenet. En jättebra genomgång. Sen var det lite roliga tävlingar med norska laget. Många glada skratt blev det.

Vid prisutdelningen stod det klart att Karn och Qlura hade utklassat de andra ekipagen i elit. Hon vann med god marginal. Tvåa och trea blev två norskor och på fjärde plats kom Fixa och jag. Norge vann lagtävlingen. grattis till dom!

På söndagen tränade vi tillsammans med norskorna. Roligt och en hel del bra tips fick jag med mig hem. Sen började den låånga resan hemåt. Tack Johanna för trevligt sällskap i bilen. Som vanligt efter en helg med talanggänget och Lotta och Anders x 2, är jag taggad till tusen. Oj vad vi ska träna i höst! Grattis också till alla ni andra som gjorde fina insatser, tyvärr så såg jag inte så många, men jag är glad att jag inte missade Jenny och Mini som riktigt glänste i tvåan.



måndag 8 augusti 2011

Förberedelser!


Nu närmar sig landskampen mot Norge med stormsteg. Kul ska det bli och lite nervöst. Tänker som vanligt OM jag bara hade haft två veckor till att träna så hade jag....
Friaföljet är ju som det är, även om det har blivit lite bättre, och dirigeringsapporteringen strular för tillfället. Men har vi lite flyt så kan det gå riktigt bra. Och gör det inte det så är det inte hela världen.

Det är så härligt att ha bra träningskompisar att ringa till när det behövs. Nu är det ju kommendering vi behöver och då är det toppen att kunna träna ihop med andra. Jenny med Mini i lördag, Anna & Juni och Anna & Thorsten igår och Emma och Meg imorgon. Och så en snäll man som ska agera tävlingsledare om en liten stund. Ikväll blir det Frttfölj, Z:at, dirigeringsapportering och vittring.

Min långsiktiga plan att ändra min attityd och Fixas aktivitetsnivå i Friaföljet och Gå-runt-rutan under hösten känns rimlig. Vi har en bra plan och det känns som det går åt rätt håll. Vi håller på att träna in en "ta det lugnt" signal som jag hoppas kunna använda även på tävling om hon börjar att varva upp sig.

I morse när jag var ute och promenerade så sken solen. Men luften var kallare än på länge och luften klar. Några gula löv blåste runt på stigen framför mig. En härlig morgon egentligen med hösten får inte komma än på ett par veckor!

torsdag 21 juli 2011

Privatlektion med Lotta Linusson


Nu har vi äntligen fått hem fåren igen. Supertack till Ylva med familj som har tagit hand om dem så bra. Idag har jag också hunnit med en privatlektion hos Lotta Linusson, och precis som jag hade hoppats så fick jag med mig en hel del tänkvärda tips och råd. Vad det är bra att låta någon titta på både brister och styrkor med ett utifrån perspektiv. Det är så lätt att halka runt i sina vanliga banor, och jag tror att även våra vanliga träningskompisar kan bli lite hemmablinda.

Jag började med att berätta för Lotta om våra problem. Att Fixa blir för laddad på tävling, speciellt under friaföljet och dumrutan. Att jag tycker samma moment är jobbiga och att jag liksom andas ut när de momenten är avklarade på tävling. Jag berättade även om att jag vill få bort, axelvridningar, stel vänsterarm osv.

Det var lustigt för platsen där vi tränade var lite annorlunda. En slags grus/jord plan i ett industriområde. Inget som liknade en appellplan, och Fixa var lugn som en filbunke. Min första uppgift blev att gå fot på ett lite slappt sätt. Hängande axlar, lite nonchalant gångstil. Jag strosade efter bästa förmåga och Fixa strosade med. Hon fångande en fluga i farten och det kändes inte alls som om hon var med. Men Lotta påpekade att hon gjorde det hon skulle och att det såg trevligt ut. Jag är så van att ha henne övertaggad att det känns konstigt när hon är lite lugnare. Jag fick påminnelser när jag började spänna mig eller gå konstigt.

Lottas råd var att jag ska jobba med min gångstil. Ta ett djupt andetag och slappna av innan jag går in och tävlar. Sucka, gäspa, andas djupt för att behålla en avslappnad gångstil. På tävling har det nästan varit tvärtom. Jag går lite stelare än vanligt, Fixa taggar igång vilket lett till att jag försöker trycka bak henne med mitt kroppsspråk. Det lyckas inget vidare, utan kanske är det just kroppsspråket som får henne att tagga igång?

Vi laborerade med långsam och språngmarsch också och även där fick jag bra tips. Det är roligt att min förändring av belöningsplacering redan har börjat ge resultat. Idag sneddade hon bara vid några enstaka tillfällen. Lotta tipsade också om att lära in en "lugn" signal som jag kan använda på tävling om hon taggar upp sig, det ska jag absolut jobba med.

Jag har bokat en ny privatlektion strax innan Norgeresan. Mitt mål för hösten är att jag ska förändra min attityd till Frittfölj och Dumrutan. De ska bli moment som jag tycker är roliga på tävling och som vi är bra på. Jag kommer att tävla en tävling i september, men förutom den så kommer hösten bli träningsinriktad, när jag känner att vi börjar komma en byt i träningen, förhoppningsvis i november/december så kommer jag att tävla en tävling eller två. I höst blir det mycket tävlingsträning med en avslappnad Katarina som strosar fram lite nonchalant;-)

onsdag 20 juli 2011

Öland, semester och tävling!







Bad i det ljumna vattnet i Kalmarsund. Promenad på allvaret med de stora vidderna, doften av vild timjan och oändligt långa stenmurar överallt. Bad från de karga kalkstensklipporrna på norra öland och så lite tävling mitt i allt ihop.

Jag kunde inte hålla mig så det blev en liten tävling fastän jag först hade tänkt avstå. Jag åkte och tränade på tävlingsplatsen dagen innan och Fixa kändes minst sagt het. På tävlingsdagen spöregnade det och fortsatte hela dagen. När vi skulle samlas klockan 18:00 hade regnet övergått till duggregn, så det kändes helt ok.

Fixa var lugn som en filbunke innan tävlingen. Låg vid sidan av planen och ville bli klappad på magen. Sen går vi in på planen och på en tiondels sekund tänder hon till och är taggad till tusan. En bra egenskap när jag har blivit bättre på att hantera det.

På alla moment gick det blixtsnabbt och stadgan lämnade en hel del att önska. Ligga lugnt vid inkallningen, ligga lugnt i rutan, stå stilla mellan skiftena på fjärren, hmm jag vet iallafall vad vi behöver jobba med.

Betygen blev som följer:
Sitt i grupp 10
Platsliggn 9
Fritt följ 9
Dumruta 9
Inkalln 9
Rutan 9
Dirapport 10
Metall 10
Vittring 9
Fjärr 8
Summa 293 poäng.

Friaföljet gick bättre än på de tidigare tävlingarna. Träningen och förändringen av belöningsplaceringen har bidragit till en bättre position, men den ökade belöningsfrekvensen under träningen har också lett till en mer speedad hund som gnällde lite. Men det hörde inte domaren.

Det är så lärorikt att tävla och jag fick återigen ett kvitto på vad vi måste träna på. Min tidigare analys visade sig stämma väldigt bra. Jobba vidare med frittfölj och Z:at. Inkallningen måste vi få fason på, det blir oftast några steg för mycket på ställandet, inte snyggt alls. Fjärrdirgigeringen funkar inte så bra på tävlingar. Den här gången blev det inget framåtflytt, men dålig stadga hon stod och ryckte lite mellan skiftena. På uppsättnadet påplatsliggningen fick jag göra dk. Det händer ganska ofta efter en lång platsliggning, och blir det inte dk så blir det ett dåligt uppsitt.

Det härliga med Fixa är att även om hon är superhet så är hon jättefokuserad på uppgiften. Omgivningen bryr hon sig inte om alls. Även om det går fort så har hon så att säga hjärnan med sig.

Jag måste träna mycket mer med kommendering, förflyttningar mellan moment och så vidare. Ska försöka dra ihop ett gäng för lite regelbunden tävlingsträning i höst. Jag måste laborera med våra förberedelser. Kommendering vid uppvärmningen tror jag kan vara bra...spela in en kommenderingsröst att ha när jag tränar själv. Enligt Peder gick jag också vääldigt konstigt med vänsterarm, så en annan grej som jag egentligen redan vet. Jobba bort mina konstiga kroppsrörelser. Ja det finns mycket att jobba på som vanligt, men jag tycker iallafall att det går åt rätt håll.

torsdag 30 juni 2011

Beslut...

Jag kommer inte att tävla nästa helg. Eftersom friaföljet är som det är så känner jag att jag inte vill köra ett helt frittfölj tävlingsmässigt och låta henne gå fel nu när jag försöker jobba om det. Eventuellt tävlar vi på någon av tävlingarna på Öland, men det är tveksamt.

Vi har ju våra tre förstapris i elit, och dessutom ganska höga poäng på två av de, så jag tänker inte stressa. Istället ska jag försöka träna så att vi iallafall har kommit en bit framåt när vi ska tävla med talanggruppen i augusti. Jag har dessutom fått tag i både Lotta Linusson och Maria Brandel och har blivit lovad privatlektioner. Jag behöver råd från någon som kan titta på oss med lite objektiva ögon, och som jag dessutom har fullt förtroende för.

Just nu håller jag mest på att laborera. Hur blir det om jag går såhär? Om jag placerar belöningen på ett visst sätt osv. Jag har grym ångest för att jag har behövt öka belöningsfrekvensen med ungefär 200 procent, men jag sr liksom inte riktigt något annat sätt.

Häromdagen tränade jag på Österåkers BK. De har stora speglar där om gör det möjligt att träna frittfölj och se sig själv. Då körde jag även en kedja med inkallning, dirigeringsapportering, metallapport, vittring och fjärr. Precis som på tävlingarna så blev inte fjärren perfekt så här i slutet av kedjan. Måste jobba på det.

Det var allt för idag tror jag. God natt!

måndag 20 juni 2011

Jag kan inte hålla mig.

Nu är det tre veckor kvar till nästa tävling. Efter de två tävlingar vi nu har genomfört tycker jag mig kunna se ett mönster....

Momenten rutan, dirigeringsapportering, hoppapport och vittringsapport blir lika bra som på träning. Möjligtvis går det något snabbare än på träning, men det är ju inget som sänker kvaliteten. Här handlar det mest om att bibehålla bra grepp utan omtag, ordentliga ingångar osv, som hon lätt kan börja slarva med annars.

Inkallningen har blivit lite sämre än på träning på båda tävlingarna. Hon är hetare än vanligt, springer snabbare och stannar inte lika snabbt. Vi har fått 8,5 och 9 i betyg och det vill jag förbättra. Kanske har momentet blivit lite sämre även på träning? Tänkte testa att träna med person bakom istället för utlagd belöning, Fixa får efter varsågod/stå-varsågod/ligg-varsågod springa tillbaks till medhjälparen och kampa med leksak. Ska även testa att träna mycket inkallningar i nerförsbacke då hon ju måste ta i ännu ordentligare för att stanna.

Fjärrdirigeringen är jag egentligen väldigt nöjd med. När hon är lugn kan hon göra den helt utan att flytta sig framåt. Med jämna mellanrum måste jag gå in och detaljträna skiften lite för att de ska fortsätta vara fina men oftast ser det väldigt bra ut på träning. Hennes uppsittanden från ligg kunde dock bli lite mer distinkta. Men på tävling när momentet kommer sist så är hon återigen för het. Det har blivit något framflytt på bägge tävlingarna. Ena gången mellan stå-sitt och andra gången mellan stå-ligg. Vi har fått betyg 9 bägge gångerna och det är jag inte nöjd med. Idag laborerade jag med att försöka hetsleka med henne innan för att få henne lite hetare. Sen dinglade jag med leksaken framför henne när hon skulle göra skiftena. Hon gick istället in i någon slags vallningsmodus och stirrade på leksaken och gjorde alla skiften i slowmotion fast korrekt, så det fungerade inte. Jag ska fortsätta försöka få fram en hetare Fixa för att kunna träna när hon är mer i samma sinnesstämmning som på tävling. Jag tänkte jobba med långa kedjor som avslutas med fjärren tex, men andra tips mottages tacksamt.

Ja sen har vi ju gå-runt-rutan och friaföljet som är ett kapitel för sig. Nu kan jag inte hålla mig längre och tänker ta tag i båda momenten fastän vi är inne i tävlingssäsongen.

Friaföljet gick faktiskt något bättre på tävlingen i fredags, inte bra med bättre. Hon gick hyfsat under vanlig marsch och kändes mer samlad. Men i långsammarsch gick det bedrövligt, hon trängde väääldigt mycket, och på språngmarsch trängde hon också lite och var alldeles för vid i svängarna. Dessutom pep hon i språng marsch även denna gång. Betygen har varit riktigt skämmiga. 7 på första tävlingen och 7,5 på andra. Det här är det moment jag har lagt ner absolut mest jobb på, och så har det ändå blivit såhär. I trean hade vi ett fint frittfölj men sen började hon gnälla, då har fokus fått bli på att hon ska vara tyst och det har iallafall blivit mycket bättre. Fram till nästa tävling kommer jag träna massor med långsam och språngmarsch och jag kommer vara stenhård med mina kriterier. Jag kommer tvingas gå upp lite i belöningsfrekvens såklart, men jag tänkte belöna henne med tråkgodisar för att hon ska hålla sig lugn. Idag har vi tränat en massa långsam marsch inomhus längs med köksskåp, väggar och garderober för att hon inte ska kunna svänga ut rumpan. Jag har även ändrat belöningsplaceringen.

Dumrutan tycker Fixa att hon kan. Hon vet när hon ska svänga och gör det innan det är dags. Efter ett långt frittfölj blir dessutom fotgåendet halvdassigt även här. Vi har fått betyg 8,5 och 8 på dumrutan och det har jag känt mig rätt nöjd med eftersom det är vårt sämsta moment. Nu tänker jag börja träna z:at istället och placera ut massor med koner överallt så att Fixa inte får känslan av att vi alltid svänger vid konerna eller gör skiftena mellan konerna. Även när vi sen kör kedjor eller tränar tävlingsmässigt ska konerna stå lite hipp som happ. Jag ska aldrig ge ett kommando om inte friaföljet är bra och jag ska aldrig börja svänga om Fixa börjar innan mig. Påminn mig gärna om detta;-)

Det var som vanligt otroligt inspirerande att titta på alla duktiga sm-ekipage, och det leder mig in på det sista delen som jag tänker ta tag i. Mig själv. Bort med konstiga axelvridningar och armrörelser. Jag ska inte dra ner helhetsintrycket genom att se oproffsig ut. Det var väldigt inspirarande att se alla proffsiga finalister, men jag tycker nog ändå att Nina Svartberg för fram sin Skoj på ett extra trevligt sätt. Hon går snyggt och proffsigt, men med ett litet leende på läpparna. Det ser väldigt trevligt ut. Det var också roligt att se hur glad Skoj blev av applåderna. Ja det finns mycket att lära av proffsen och nästa år hoppas jag att även Fixa och jag ska få pröva våra vingar på ett SM.

Stort grattis till Julia och Karin från talanggruppen som gick till final, ni var super båda två, och till Elenor och Malin som också visade upp jättefina program. Supergrattis till Sofia med Tia som fick silvermedalj och till Maria som tog guld! Snacka om att vi har valt rätt tränare att gå kurs för i höst. Otroligt duktig och samtidigt en ödmjuk och trevlig som person. Jag längtar.

lördag 18 juni 2011

Lydnadschampion!


Igår blev fina Fixa lydnadschampion! Vi vann på 290,5 poäng. I helgen njuter jag av att vi har varit duktiga och av att se alla toppprestationer på SM. På måndag då börjar vi träna igen, det är mycket som är bra men ännu mer som kan förbättras. Stort tack för alla grattis på FB.

onsdag 15 juni 2011

Motiverad och inspirerad!

På fredag är det dags för tävling igen och då testar jag en lite ny förberedelse taktik. Mycket träning nära inpå tävlingen med framför allt långa fria följ. Mitt mål är att hon inte ska bli för het under friaföljet på fredag, att det nästan ska kännas som om hon tänker att "ja nu ska vi traska omkring och gå fot i flera minuter igen." Det ska nääästan vara lite småtrist, iallafall inte så störtkul så att hon kryper ur skinnet. Ska bli intressant att se hur det funkar.

Vi är anmälda till tre tävlingar till i sommar och jag ska iallafall åka på två av dem. Sen blir det lite ledighet ifrån tävlingslydnaden i några veckor för att sen förbereda oss för landskampen i augusti.

Jag har en ganska klar bild över vad jag ska ta tag i träningsmässigt efter tävlingsperioden. Mycket handlar om att få mig att se proffsigare ut, att röra mig snyggare i friaföljet och sluta upp med en del onödiga konstigheter jag har för mig med tex axlarna.

Friaföljet tänker jag ta lite hjälp med för att få ett till perspektiv på det. Målet är ett lugnare frittfölj där Fixa inte tänker så mycket så att hon överarbetar. På platsliggningen ska vi jobba med uppsitten och att Fixa inte ska glida över på ena skinkan efter några minuter.

Z ska bli jättekul att börja jobba med ordentligt. Håller på att fundera hur jag ska göra för att inte få samma problem där som vi har i dumrutan, dvs en hund som börjar svänga själv vid konerna och går ett sämre fotgående än annars. Jag har en bra plan som jag ska skriva mer om en annan gång.

Jag känner mig grymt peppad inför både tävlingarna och träningen. Det känns så bra att ha en lång säsong framför oss innan det blir mörkt och kallt igen. Mitt mål i lydnaden är förutom att jobba på att förbättra det delar jag redan skrivit om, att vi ska ha kvalat till SM i lydnad 2012 innan året är slut. Jag tänkte även åka på en rankingtävling i december främst för att träna mig själv att tävla i situationer då jag blir mer nervös.

I höst blir det kurs för Maria igen förresten. Tre heldagar är inbokade i september, oktober och november. Helhet och kedjor är det tänkt att vi ska fokusera på, och jag tror att det blir en väldigt bra grupp med bara ekipage som tävlar i elit.

onsdag 8 juni 2011

Hektiskt med kul!

Varför infaller årets stressigaste period när det är som vackrast och mysigast här i Sverige? Från mitten av maj till mitten av juni skulle jag vilja mysa, sitta i vår hammock och se på allt som slår ut, gå i skogen, mysa med barnen, njuta!

Istället har vi tusen grejer att hinna med förutom allt det vanliga. Förvisso roliga saker men för många. Vi stressar mellan dagis- och skolaaktiviteter, avslutningar och uppvisningar. Igår hade Molly redovisning om rymden och direkt efter var det avslutning på joggingkul. Trots att vi höll på att stressa ihjäl oss så hade joggingfröken hunnit åka med medaljerna som tjejerna skulle ha fått på avslutningen.

Hundträningen försöker jag få till så gott det går mitt i allt det här. Jag har fyra tävlingar inplanerade i sommar förutom landskampen i Norge. Lite småpill håller vi på med, gruppmomenten tex. Att sätta sig upp ordentligt på kommando, och att inte lägga sig i förväg tex. Annars känns det faktiskt som en del moment börjar sitta riktigt bra, de behöver bara underhållas lite för att bibehållas.

Idag var det uthållighetsträning på schemat. Frittfölj-rutan-dirigeringsapportering-vittring-fjärr i en följd. Dels för att Fixa hela tiden behöver tränas i att göra många moment i rad utan att gå upp för mycket i varv, och dels för att träna på fjärren i slutet av en kedja. Det är en sak att göra fjärren snyggt som enskilt moment, men en annan att göra det efter en massa fartmoment... Idag gick det toppenbra!

Fram till nästa tävling ska vi jobba vidare med långa friafölj, dumrutan och detaljerna i platsliggningen. Och så bara träna lite för att hålla alla moment aktuella och lägga bra belöningsminnen på vissa strategiska ställen i momenten.

onsdag 1 juni 2011

Ta tjuren vid hornen!

Och tjuren i det här fallet det är det långa Friaföljet som vi gick på tävlingen förra veckan. Det är lustigt för jag minns det väldigt bra, varje sväng, halt och raksträcka. Konstigt, för jag brukar inte minnas friaföljet i sån detalj.

Egentligen skulle jag ha tävlat imorgon men jag har just bestämt mig för att avstå den tävlingen. Jag har inte hunnit med någon tävlingsträning sen förra veckan, och risken finns att hon varvar upp sig lika mycket igen...

Nästa tävling är om bara två veckor, men då hinner jag tävlingsträna lite mer, köra många långa friafölj med kommendering. Fundera på en ny strategi vid uppvärmningen, och finslipa på detaljer som uppsitten, sitta kvar när folk runt omkring skriker "plats", stadgan på stå i dumrutan och lite annat smått och gott.

Vi har i allafall tränat på det friafölj som vi gick på tävlingen, och det är långt och svårt för henne fastän vi är själva och det inte är någon som kommenderar. Vi har nog tränat lite för korta friafölj tidigare, 3-4 minuter max. Jag har nu varit noggrannare med att fela när hon varvar upp sig och tex inte är noggrann i svängarna under språngmarsch.

lördag 28 maj 2011

Oj vilken konstig upplevelse!

Igår hade jag min konstigaste tävlingsupplevelse hittills. Det var tolv startande i elit med två domare som dömde hälften av momenten var i två ringar, lite sm upplägg med andra ord.

Jag hade förberett Fixa genom att springa en mil tidigare på dagen för att hon skulle vara ordentligt motionerad. När vi kom till tävlingsplatsen kändes Fixa ganska lugn. Vi började med sitt i grupp. Fixa satt fint och fick full pott. Sen var det platsliggning. Hunden bredvid oss fick flera arga kommandon innan den lydde "plats" och då lade sig Fixa också. Jag har tränat mycket på folk som säger ligg och plats runt oss, men inte med arg röst. Orutinerat av mig, nu vet jag att vi behöver träna på det. I övrigt låg hon fint med hakan i backen hela tiden. Betyg 8.

Vi hade startnummer tre och innan jag började värma upp Fixa så ville jag titta lite på friaföljet på första hunden. Och vilket frittfölj det var. Ungefär dubbelt så långt som ett vanligt frittfölj, med tre likadana sekvenser först i vanlig marsch, sen samma runda i först långsam marsch och till sist i språng marsch. Hjälp kände jag och märkte att jag tappade fokus.

När det var vår tur började fotgåendet helt ok. När det sen var dags för långsam marsch kändes det som jag gick med en kanonkula bredvid mig. Vid språngmarsch exploderade kanonkulan, och det blev pip, trängning och allt mellan himmel och jord. Känslan var urusel och jag var inte inne i det fina fokus jag brukar ha när vi tävlar. Jag tittade inte på några betyg så jag visste inte vad jag hade fått för betyg, men jag kunde gissa och det visade sig senare stämma...

Dumrutan gick helt ok med tanke på hur överladdad hon var. Dåligt frittfölj dock, och dåliga vänstersvängar. Inkallningen kändes inte så bra från mitt håll. Snabb såklart men onödiga steg. Rutan var egentligen jättesnygg men hon låg precis i bakkant på rutan så domaren ( Anders Svensson) stegade dit för att se om hon var utanför. Jag trodde att hon var ute och tänkte att nu är det kört. Jag tittade inte på betyget utan skyndade mig vidare till nästa ring med min överladdade hund bredvid mig.

Dirigeringsapporteringen gick jättebra, snabbt och rätt, hoppet gick också fint. Vittringen var en nervös historia men hon tog faktiskt rätt och fort gick det. Sista momentet Fjärrdirigeringen gick över förväntan med tanke på hur het hon var, men det blev en framflytt på något av skiftena. Det var också det enda betyg jag såg när jag tävlade. Vi fick en nia.

Efteråt kändes det så dåligt och misslyckat. Det var känslan från friaföljet som hängde kvar. Dessutom trodde jag ju att jag hade en nolla på rutan och då var ju chanserna till att ens få ett förstapris borta. Och jag som hade hoppats på sm-poäng.

Tillslut var det prisutdelning och namn efter namn ropades upp. Jag väntade hela tiden på att det skulle bli jag. Till slut började förstaprisen räknas upp och jag kunde inte tro mina öron. Vi slutade som vinnare på 292,5 poäng! Jag var helt chockad när jag gick därifrån. I bilen ringde jag upp Sandra och Peder och berättade att det visst inte hade gått så sopigt som det hade känts. jag hade ringt till båda någon timme innan och beklagat mig.

Betygen blev som följer:
Sitt i grupp 10
Platsliggning 8
Frittfölj 7
Gårunt ruta 8,5
Inkallning 9
Rutan 9,5
Dirigeringsapp 10
Metallhopp 10
Vittring 10
Fjärrdirigering 9


Jag har aldrig varit med om att ha en sån felaktig uppfattning om hur det har gått rent resultatmässigt. Jag tror att det var för att frittföljet var så uselt och höll på så länge så det var den känslan jag bar med mig. Jag är väldigt missnöjd med hur jag var på tävlingen, jag var inte fokuserad utan ältade misstag och funderade på betyg. Jag är nöjd med att Fixa gjorde de flesta momenten så bra fastän hon var i fel sinnesstämning.

Angående friaföljet så måste jag ta mig en rejäl funderare. Sista veckorna har det blivit mer detaljer igen, var det därför det gick som det gick? Det känns som att ju mer vi filar på friaföljet desto sämre blir det. Konstigt. Jag ska försöka boka en privatlektion med Maria eller Lotta och lägga upp en strategi för momentet.

En viktig lärdom ifrån tävlingen är att jag måste bli bättre på att skaka av mg ett misslyckat moment, fortsätta fokusera och känna att det inte är kört, för det är det ju faktiskt inte. Vilken liten härlig hund jag har som jobbar på så bra trots sin för tillfället dåliga förare.

onsdag 25 maj 2011

Video från minitävlingen!

">

Här kommer videon ifrån mintävlingen på talanglägret.Tack Jenny för att du filmade oss!

måndag 23 maj 2011

Vårt andra talangläger!



En trött liten Fixa efter två intensiva träningsdagar

Lite trött men nöjd efter helgens talangläger är jag. Trevligt ressällskap och många glada skratt fick jag av Jenny, och Erica och jag som delade rum snackade längre än vi borde på kvällarna. Det var roligt att återse "gamla talanger" och kul att träffa nya.

Bästa tipset i helgen var hur jag skulle ändra min spingstil i friaföljet för att det ska se mer flytigt ut. Tänk ut och jogga istället för höga knän! Fixa svarade direkt när jag ändrade språngmarsch. Jag passade på att ta hjälp med att träna sånt som är svårt att träna själv.

Fokus vid stadgan i inkallningen, uppsitten i fjärren med medhjälpare som gav belöning, ingångar på plan genom ytterdörr och med hund som passerade, tävlingsmässig vittring inomhus, osv.

Momenten som var bestämt att vi skulle jobba med i helgen var Frittfölj, Inkallning, Fjärr och Gårunt rutan. Vi fick en ordentlig genomgång av det nya Z:at som kommer att ersätta Gårunt rutan vid årsskiftet. Jag testade att göra hela Z:at med Fixa och det gick kalas. Gäller att inte göra Z:at lika förutsägbart som Gåruntrutan nu, så att vi börjar få samma problem som vi har haft där. Det känns i allafall jättekul med ett nytt moment, och på landskampen i Norge i augusti kommer det att bli nya Z:at istället för Gåruntrutan.

På söndagen var det som vanligt minitävling. Superbra träning med publik, applåder, tävlingsledare som går jättenära osv. När jag såg att friaföljet började med en jättelång raksträcka och att långsam marsch-språngmarsch-långsammarsch var med så gick jag ut och tränade lite på det. Jag gick ganska mycket fot för att värma upp henne, och efter en stund så kände jag att Fixa blev lite lugnare och mer koncentrerad. Jag tittade inte på några innan mig utan vi väntade utomhus på vår tur.

Under ingången var Fixa lite ofokuserad. När vi ställde upp för frittfölj var hon helt med igen. Jag tycker att hon höll en bra position i friaföljet, hon var koncentrerad och gnällde inte en enda gång. Jippie! Under långsam marsch så tränger hon så det måste vi jobba på. Vid stegförflyttningarna så kommer hon lite för långt bak. Men jag kände mig jättenöjd både med Fixa och med mig. Jag var fokuserad och kände mig trygg och laddad.

Inkallningen var sämre än vanligt. Sämre fart och sämre ställande.

Rutan gick jättebra. Bra fart till kon, snygg ruta och hon var inte för grund. Lotta tyckte att jag skulle jobba mer på upptaget vid inkallningen från rutan. Det skulle kunna bli mer distinkt.

Hoppapport gick också helt ok. Apporten flög iväg tjugo meter efter hindret och Fixa fick ett väldigt sug framåt, så hon slog i hindret. Men det brukar hon inte göra så jag lägger inte så stor vikt vid det.

Själva momenten var inte perfekta på nåt sätt, men känslan var toppen. Vi hade båda bra fokus, jag tyckte att det var roligt och blev bara lite lagom nervös. Vi hade ett fint samarbete och Fixa gnällde inte en enda gång under hela programmet. Hon verkade inte heller bli störd av applåderna. Transporterna mellan momenten kändes också bra.

Nu är jag helladdad och vill träna, förbättra och förfina så att vi är grymma i Norge i agusti. Tack Lotta och Anders och Anders för en toppenhelg!

söndag 15 maj 2011

Genomkörare av eliten

Tänk att jag alltid blir så trött av barnkalas. Två timmar barnkalas och förberedelser innan och sen är jag helt slut. Varje gång. Jag fattar egentligen inte varför men så är det. Idag vaknade jag med träningsvärk? Och jag har inte sprungit sen i onsdags.

Trots tröttheten tvingade jag mig ut på ett litet träningspass igår kväll. Hela familjen var med. Peder var tävlingsledare och Extra, Molly och Nell dom störde oss efter bästa förmåga. Vi körde igenom hela eliten tävlingsmässigt med kommendering.

Fixa var lite överladdad fortfarande. Hon trängde lite på friaföljet men gnällde inte. På dumrutan blev det ett gnäll och ja, det är inte vårt bästa moment men hon gjorde alla skiften och var stilla.

Inkallningen: Satte sig upp när jag lämnade henne!? Något långt stå stopp men bra fart och bra läggande och ingång.
Rutan: Bra
Dirigeringsapporteringen: Inget omtag idag. Bra fart till konen.
Hoppapport: Toppenfint!
Vittringen: Gallopp ut och in, bra sortering, men hon höll pinnen lite konstigt och gjorde nåt omtag.
Fjärren: Hon var stilla i skiftena. Dåligt uppsitt i slutet.


Eftertanke: Det känns som om momenten börjar bli mer stabila, att Fixa är ganska säker på dem. Det blir mer sällan nollor när jag kedjar ihop flera moment efter varandra. Fartmomenten såg riktigt härliga ut flera av dem. Härligt att vittringen och fjärren har börjat fungera så mycket bättre i slutet av kedjan.

Att träna på: Nu har hon satt sig upp för tredje gången på kort tid när jag lämnar henne vid inkallningen. Det måste jag ta tag i. Uppsitten är fortfarande inte bra alls.
Frittfölj och dumruta---träna, träna, träna.

Nu ska jag slöa. Titta på nyhetsmorgon söndag och äta surdegsbröd med marmelad.

torsdag 12 maj 2011

En lagom träningsdos



Den här veckan har varit lite körig. Mycket jobb och mycket fix med annat än hundar. Dessutom har jag känt att jag velat ta det lite lugnare med hundträningen i några dagar eftersom vi har kört så extremt mycket. Med lite lugnare menas ett ordentligt lydnadspass i söndags, bara promenad och jogging måndag och tisdag, och sen lite lydnad igår och idag.

Idag slarvade jag med motionen innan träningen. Sen mitt pt-pass i tisdags har jag fortfarande sån grym träningsvärk i benen att det är lite plågsamt att röra sig. Så det blev en halvtimmes lugn promme innan träningen. Den började dessutom med att Fixa låg uppbunden medan jag kommenderade Lotta igenom hela eliten. Ja och sen var det min tur...tänkte köra lite ingångar och början på friafölj. Fixa var totalt överladdad och gnällde för fulla muggar. Och jag förenklade och belönade för fulla muggar när hon var tyst... och så höjdes hennes belöningsförväntan i ett nafs och hon blev om möjligt ännu mer laddad.

Jag fick ett återfall helt enkelt, belöningsjunkie som jag är! Vilken läxa har jag då lärt mig som jag egentligen redan visste? Slarva inte med motionen och uppvärmningen innan träningen.Även om det är jättekvavt och jag knappast orkar röra på mig så har vädret inte alls den effekten på lilla krutpaketet. Läxa nummer två som jag också redan visste: Börja inte belöna som en idiot bara för att hon gnäller. Fela och gör om istället. Lägg henne i rätt sinnestämmning innan träningen börjar. Suck vad jag blir trött på mig själv.

Gick ner till Norrhamnen nu på kvällen och körde en kedja med frittfölj, dumruta, vittring och frittfölj. Överladdad hund igen, men nu gjorde jag inte om tidigare misstag utan jobbade henne till en mer lagom nivå. Körde också två friafölj med. Raktsräcka-stegförflyttningar-raksträcka- vändningar på stället-raksträcka....osv.
Det kändes riktigt bra. Jag skulle vilja tävla Skärgårdscupen förresten, första helgen i juli. Skulle vara kul att få ihop ett lag....

torsdag 5 maj 2011

ännu mer träning....

Oj vilket träningsflow jag är inne i nu. Skulle kunna ägna hur mycket tid åt hundträning som helst nu om jag hade möjlighet. Det känns såå kul och jag märker att Fixa blir mer balanserad med hög träningsdos.

Idag körde vi igenom hela eliten utom rutan tävlingsmäsigt. Lotta var tävlingsledare och Titti domare. Det gick faktiskt rätt bra.

Vi värmde upp med en 40 minuters skogspromenad och sen tränade jag lite Inkallning och Apporteringsdirigering med Fixa. Precis innan vi skulle in blev det lite fotgående med belöning när hon höll sig fint vid mig i helt om vändningarna.

När vi gick in på planen var hon med mig fint.

Början av Friaföljet gick bra, men vid stegförflyttningarna råkade jag trampa på henne så att hon skrek till ordentligt, och därefter blev det några gnäll. Hon varvar fortfarande mer vid kommendering på fria följet men hon höll en snygg position.

Eftertanke: Fortsätta att jobba med ingångar, kommendering vi inte lyder. Tänkte också att vårt nästa Fria följ ska innehålla massor med stegförflyttningar och vändngar på stället, vid flera olika ställen i fotgåeendet. Tänkte även testa att göra en kedja med flera fria följ i. Tex: Frittfölj, Dumrutan, Hopp, Frittfölj, Vittring, Frittfölj. Vad tror ni om det?

Dumrutan: Fixa vred sig vid ställandet, stod inte still. Okej fotgående, svängar och skiften.

Eftertanke: Träna mer stadga i ställandet. Fick även ett bra tips av Lotta, att jag ska gå likadant oavsett om jag går med hund eller inte i dumrutan, tex 90 graders svängar osv.

Inkallning: När jag lämnade henne satt hon sig upp?! Jag gjorde om och då gjorde hon en superinkallning. Snabbt stå och ligg och bra fart.

Eftertanke: Hon har faktiskt satt sig upp sådär förut, stadgeträning även här behövs. Gå tillbaks och belöna ibland, inte alltid kalla in.

Dirigeringsapportering:
OK fart till konen, kunde vara lite snabbare men det var galopp. Bra griipande, bra fart in och snygg ingång. Fixa gjorde ett omtag.

Eftertanke: I höstas tränade vi mycket på att hålla ordentligt och inte göra omtag, men det får vi jobba med igen.

Metalhopp: Jättebra, förutom ett slutgnäll vid "ta föremålet"

Eftertanke: Suck, vet ej vad jag ska skriva här. Jag kanske ska hosta precis när tävlingsledaren säger "ta föremålet" så att domaren inte hör att hon piper?!

Vittring: Fixa tog rätt, jippie. Långsam galopp ut, bra letande, trav sista stegen in, men som sagt när hon är snabbare så tar hon fel så jag får köpa det nu.

Fjärrdirigeringen: Gjorde skiftena ligg-stå-ligg-stå-sitt-ligg. Hon gjorde det superbra!

Eftertanke: Träning ger färdighet, så härligt att det funkade i slutet av en kedja idag. Måste dock jobba vidare med uppsitten från ligg.

Älskar min duktiga, glada lilla hund!

onsdag 4 maj 2011

Belöning till matte!

Efter all tävlingsträning och uthållighetsträning unnade jag mig själv att bara få slipa på detaljer på träningen idag. Det regnade och ruskade ute men eftersom jag gav mig själv tillåtelse till ett helt pass där jag fick klicka för fulla muggar så kändes det rätt kul ändå.

När man har kedje- och uthållighets tränat mycket så dyker det ju upp en hel del detaljer som man vill förbättra. En del har jag redan tagit tag i, som vissa fjärrskiften och farten ut till konen. En del fel har jag fått ignorera tillsvidare.

Men idag fick jag äntligen ta tag i lite detaljer igen. Farten in med vittringen är en sådan, så idag har vi tränat inkallningar och ingångar med vittringspinne. Började med ganska långa inkallningar för att sedan minska ner till ungefär åtta meter. En gång travade hon sista biten men snart så fattade hon att det bara var galopp som gällde.

Uppsittandena från ligg har vi inte riktigt fått till på sista tiden , ja i tvåan var de fina men sen har de successivt försämrats. Hon sätter sig snabbt i en rörelse, men kommer inte riktigt ända upp. det är på gränsen till ett fusksättande skulle man kunna säga. Det jobbade vi på och idag gjorde Fixa det riktigt fint när jag stod på nära håll. Hon får godisbelöning som hon får ta över/bakom sitt huvud så hon nästan måste sitta vackert. Det går framåt, men hon halkar gärna tillbaka till sitt naturliga, lägre sättande som även kan synas i utgångspositionerna vid vissa moment. Hon lutar sig liksom lite framåt på typiskt bordercollievis tror jag.

Vi tränade även de andra fjärrskiften från fullt avstånd och de gjorde Fixa perfekt.
Vi jobbade vidare med platsliggningen och jag belönade på olika ställen genom att låt henne springa till en boll. Ibland när jag lämnade henne, när jag precis skulle utom synhåll, och en gång efter fyra minuter. Hon låg fint alla gångerna.

Vi jobbade med helt om språng marsch och halter ifrån språng marsch. Ibland kommer hon lite före mig innnan hon fattar att vi ska göra en halt och i språngmarschen är hon lite för vid.

Vi jobbade med farten ut till konen och så körde vi dumrutan fast utan koner. Vilken skillnad att göra utan koner. Mycket lättare för Fixa. Ena dumrutan belönade jag alla olika delar, fotgåendet, svängen, ställandet osv. Gången efter gjorde vi hela dumrutan utan belöning och det gick helt ok. Hon skulle kunna sätt sig mycket snabbare, men det får jag ta tag i längre fram.

Det nya problemet som har uppstått på sista tiden är att hon är för grund i rutan, det som hade funkat så fint så länge. Nu när jag har köpt nylonband som kantmarkeringar har hon fått för sig att stanna strax bakom den främre högre konen. Felar jag henne blir hon lätt osäker så här måste jag vara försiktig. Kastade boll idag, men då måste jag vara på närmre. Kastar bollen när hon springer in i rutan och är framåtriktad. Tajmingen här är inte den lättaste, ska be någon träningskompis stå närmare och kasta nästa gång så att vi kan köra från 25 meter. Rutan kommer jag behöva jobba lite intensivt med nu tror jag.

Imorgon blir det träning med Lotta och Titti igen. Då har jag tänkt köra igenom hela eliten utom Rutan. Ska bli spännande att se hur det går. Hoppas bara att vädret är lite bättre än idag. I november är man ju liksom inställd på skitväder, men i maj ska det faktiskt vara varmt, SÅ DET SÅ.

måndag 2 maj 2011

Träningstävling!

Igår kväll var det träningstävlig på Solna-Sundbyberg. Dagen till ära var det ungefär fem plusgrader så jag var glad att jag satte på mig en mössa i sista sekunden. Det blev tävlingslikt med samling i klubbstugan, uppvärmning på annan plats och väntan på vår start.

Jag gick en sväng med Fixa innan vi skulle samlas. Sen värmde jag upp henne med lite fotgåeende innan för att få henne lugn och koncentrerad. Jag var lite spänd innan för det blev liksom som ett test för att se om all tävlingsträning har hjälpt. I höstas kunde Fixa börja gnälla redan vid "Är föraren redo" när hon trodde det var tävling.

Vi gjorde en kortare version av båda gruppmomenten. Fixa låg med hakan i marken hela tiden, skönt. Hon tittade sig lite om under sitt i grupp.

Jag körde frittfölj, hoppapport, vittring och fjärr. Ingången gick bra. Hon gick snyggt och koncentrerat.

Fria följet gick ganska bra. Det blev två gnäll ett vid vändningar på stället och ett vid stegförflyttningar, båda gångerna lade jag henne ner. I övrigt gick hon i en hyfsat bra position och hade fin kontakt. Svängarna blev också ordentliga men jag har för mig att två halter blev konstiga. Att tänka på: Bli lite mer kommenderad för att JAG ska röra mig likadant som vanligt. Fixa blir alldeles för vid i helt om språng marsch så det måste vi verkligen träna på.

Metall hopp gick jättebra. Gladast var jag för att hon var tyst när tävlingsledaren sa " Ta föremålet" Vi har haft problem med gnäll i slutet av apporteringsmomenten.

Vittringen gick bra eftersom hon tog rätt pinne. Här har jag ganska låga krav eftersom vi har haft problem med att hon tar fel pinne när vittringen hamnar i en kedja. Hon galopperade ut, nosade ordentligt, tog rätt, bar pinnen som en cigarr ( inte så snyggt) började med galopp tillbaks men travade de sista stegen. Helt ok, det är när stressnivån varit för hög och förväntan på belöning efter avlämnandet har varit för stor som hon bara har gripit första bästa pinnen och sen kastat sig tillbaks i full fräs.

Vi avslutade med fjärrdirigeringen på full längd. Skiftet ligg-stå-ligg gick perfekt. Det är ju något vi fokuserat på sista veckorna eftersom hon har börjat slarva när hon ska fälla sig bak. På nästa skiftespar tog hon en tass framåt när hon ställde sig, inte bra, och vred ena baktassen något från stå-sitt. Att tänka på: Träningen har hjälpt men vi måste fortsätta att jobba vidare för vi har en bit kvar fortfarande.

Efter sista momentet gick vi ut från planen, Fixa fick godis och kamplek. Jag känner mig nöjd med Fixas och min prestation igår. Hon har blivit betydligt mer van vid kedjor och varvar inte alls upp sig på samma sätt längre. Det kändes inte som om hon skulle "explodera" utan vi hade kunnat köra på med några moment till utan problem. Jag har fått lite bra insikter om vad vi ska jobba vidare med.

Jag blev lite sugen på att vara lika duktig som Åsah och Anna och själv dra ihop en träningstävling på Vaxholms bk. Frågan är hur många som orkar sig ut hit?

onsdag 27 april 2011

En fråga om attityd!



Nu pratar jag om min attityd och ingen annans. Idag bestämde jag mig för att köra igenom hela eliten tävlingsmässigt utan belöningar. Min spontana känsla när jag ska göra det är att det nog kommer att bli lite jobbigt för Fixa, att hon kommer stressa upp sig osv..

Nu gick jag medvetet in med attityden att det skulle bli lätt. Fixa tycker ju att lydnad är jättekul, det är inte jobbigt för henne att göra elitmomenten, det är roligt. Jag fokuserade också på att jag skulle vara lugn och inte börja göra en massa konstigheter själv OM Fixa gå i upp i varv.

Det blev ett gnäll vid dumrutan, och då felade jag henne och gjorde om. I övrigt körde vi på utan några stora missar. Inga slutgnäll vid avlämnandet av apporten, härligt. Hon nosade ordentligt på alla vittringspinnar innan hon tog rätt, underbart. Fjärren som vi avslutade med gick jättebra. Vi körde på kortare avstånd, men oj vilka fina skiften hon gjorde ,träningen börjar arta sig. Det vi måste träna med på mer är uppsittandena både i fjärren och på platsliggningen.

Det jag försökte känna hela tiden var, det här är roligt, det här är lätt, och jag tyckte faktiskt att det hjälpte. Sen tränade vi själva utan tävlingsledare och det underlättade naturligtvis för att hålla nere hennes stressnivå.

Imorgon blir det två lydnadspass, ett med Lotta och ett med Emma. På det första träningspasset kommer jag att träna på dumrutan. Få kommendering men strunta i den. Vi kommer att fortsätta att jobba med skiftet ligg-sitt och även träna plats med fokus på att höja hennes förväntan när jag går ifrån henne och precis kommer utom synhåll, eftersom det är då hon ibland lyfter huvudet. Ska även jobba med stadgan vid inkallningen, när jag lämnar henne för inkallningen ligger hon ofta lite oroligt och börjar inte fokusera ordentligt förrän jag vänder mig om. På det andra träningspasset tänkte jag köra en kedja med kommendering, ska fundera lite på vilka moment som ska vara med.

fredag 22 april 2011

Fokus ger resultat!

Idag är det sjätte dagen på mina två fokusveckor med inriktning på fjärrdirigering, dumruta och sitt upp. Idag tränade vi en stund på förmiddagen med Jenny och Mini, och jag märker redan att träningen gett resultat. Fjärren såg jättefin ut, vid nåt tillfälle rörde sig en baktass nån centimeter men i övrigt var hon helt stilla.

På dumrutan fokuserade jag idag på fotgåeendet. Jenny fick vara tävlingsledare och sa "kommendera" allt som oftast, men Fixa höll sig bra i position ändå. Vid någon kon började Fixa svänga för tidigt och då fortsatte vi rakt fram och svängde sen åt andra hållet istället. Men om jag jämför dumrutan mot i höstas så har det helt klart gått framåt.

Sen körde jag lite platsliggning också med belöning när jag går ifrån henne, hon har ju ibland börjat lyfta huvudet när jag lämnar och går utom synhåll, så jag försöker öka förväntan i den delen av momentet.

Mini är förresten verkligen en jättehärlig liten hund, och söt som socker dessutom, många fina detaljer fick jag se!

Uppsättandena är ju också något vi har börjat repetera lite. De senaste månaderna har det blivit väldigt mycket kedjeträning och det var ett bra tag sen vi jobbade med helt frivilliga beteenden. Därför var det så härligt att det tog ungefär två sekunder då Fixa tittade lite frågande på mig, för att sen börja erbjuda uppsitt i ett rasande tempo, sötnos!

Häromdagen var Peder tävlingsledare när jag kedjade ett par moment, och hans kommentar var att intrycket nu var lite mer samlat och att Fixa fokuserade på nästa uppgift istället för att bli frustrerad för att inte bollen kommer fram direkt. Vi har en bit kvar helt klart, men åh vad härligt det känns! Det går åt rätt håll och träningen ger verkligen resultat. Vad kul det ska bli att ge sig ut och tävla i sommar.

GLAD PÅSK!

lördag 16 april 2011

Träningsplanering!

Upptäckte just att det är fem veckor till talanglägret och sex-sju veckor tills vi ska tävla. Dags för lite planering.

Vi ska fortsätta att jobba mycket med kedjor, kommendering med olika tävlingsledare osv. I kedjorna ska jag fela för pip i fotgåeendet och dumrutan samt för långsamma konskick. Självklart även för andra större fel. Ska fortsätta att jobba med fartmoment och sen köra fjärr och vittring på slutet. Ungefär varannan kommendering ska vi inte följa eller köra tävlingsmässigt.

De två närmsta veckorna ska vi ha minst ett träningspass per dag då vi tränar detaljer i fjärren samt dumrutan. Fixa har börjat slarva både på ligg-sitt och stå-ligg på fjärren, och det har funkat jättefint tidigare.

Dumrutan ska jag nu separera från de andra och se det som en kedja i sig som vi ska få perfekt. Snyggt fotgående, bra intaganden av positionerna, bra stadga och fina upptag. Det blir inget kommando om Fixa inte går riktigt fint fot, det blir ingen sväng o Fixa börjar svänga själv osv. Dessutom tänkte jag träna in dumrutan med en speciell extragod belöning, idag blev det överbliven lammfilé!

En annan detalj som jag måste ta tag i är Fixas uppsättanden i slutet av tex fjärren, och platsliggningen, de blir ofta lite halvdåliga. Hon liksom halvsätter sig. Onödiga minus helt enkelt. Nu i påskveckan hoppas jag få in mycket träning med kompisar. Vicktoria och Lotta är redan bokade, men hoppas att jag lyckas få till träning även med Emma och Anna & Anna.

Nu ska jag dåsa lite framför TV:n med alldeles för mycket marsipan i magen. Till mitt försvar så sprang jag faktiskt en mil, fast det var i och för sig igår!

fredag 15 april 2011

Bra träning!


Igår hade jag ett toppenträningspass med Fixa. Hon löper just nu så det hade kunnat gå hur som helst, och det var med den attityden vi gjorde kedjan. Jag berättade för Lotta vilka moment vi skulle ha med, men reserverade mig för att om Fixa var lite knäpp pga löpet så fick jag anpassa mig efter det. Det var hon inte.

Innan träningen gick jag en promenad på 40 minuter och sen blev det sitt i grupp och platsliggning. Sitt gick bra, men på platsen lyfte hon upp huvudet när jag var på väg ifrån henne. Måste lägga lite mer förväntan där tror jag. Lyfter hon huvudet så brukar hon göra det precis när jag lämnar henne, och ska jag vara ärlig så har jag inte jobbat så värst mycket med belöningar när jag lämnar henne och precis när jag försvinner utom synhåll, men nu ska jag lägg in några sånna.

Efter en kort uppvärmning där Fixa kändes ganska lagom för att vara henne, så körde vi en kedja med Fritt följ, Rutan, Dirigeringsapportering, Metall hopp, Vittringen och avslutade med fjärren. Det blev en del småmissar i programmet, men känslan var härlig. Jag upplevde inte att hon varvade upp sig ju längre in i programmet vi kom, utan hon höll sig ganska lagom. Jag lade henne en gång på Fria följet då hon gnällde, men i övrigt gick hon riktigt fint. Vittringen gick jättebra vilket känns skönt. Vi har tränat mycket vittring i slutet av långa kedjor, det kanske börjar märkas. På hoppet så hoppade hon inte på vägen tillbaks, så då gjorde vi om, och då gick det fint. Bra ruta och bra dirigeringsapportering, men som sagt var det bästa var att hon kändes så lagom! Förresten har jag köpt nya rosa koner, lite gulliga faktiskt.

Nu väntar tjejligan på att Peder ska komma hem med middag ifrån Östermalmshallen. Och praliner är beställda också! Fint ska det vara;-)

torsdag 7 april 2011

Träningsvår!

Nu har våren verkligen slagit till för fullt. Snön är äntligen borta från tomten och även när det är dåligt väder så är det inte så där jätte kallt. Jag får sån enorm energi den här årstiden har hur mycket ork som helst känns det som.

Har haft två riktigt bra träningspass med Fixa den här veckan. Igår med Emma och idag med Titti och Lotta. Imorgon ska jag och Emma träna igen. Känns så bra att få nöta sitt i grupp och platsliggning med andra hundar, vittringen med tävlingsledare och kedjeträning överhuvudtaget.

Idag agerade Lotta högljudd tävlingsledare och Titti närgången domare som gick tätt inpå när vi gick fritt följ. Jag följde inte kommenderingen och jag belönade ingången på planen och på rutskicken låg det boll vid rutans kant. Det känns viktigt att tävlingsledare och kommendering inte alltid betyder långa kedjor utan belöning utan att kommendering snarare inte ska betyda så mycket allt, det ska inte påverka Fixas förväntningar allt för mycket. Svårt kanske om hunden har tävlat mycket...

Nästa vecka ska jag ha "dumrutan" fokusering förresten. Dumrutan är ju mitt hatmoment som jag gör mitt bästa för att slippa träna. Inte så framgångsrikt i längden antar jag. Min tanke nästa vecka är att träna både frittfölj och stå/sitt/ligg vid en uppställd dumruta. Men inte nödvändigtvis just som man ska gå. Ibland går vi diagonalt, byter håll osv, allt för att det ska bli mindre förutsägbart. Nu ägnar sig Fixa åt att börja svänga innan konen och ibland tar hon liksom sats och hamnar i en dålig position när hon tror att jag ska ge henne ett kommando. Sen funderar jag på hur jag ska förbereda henne för momentet, vad jag ska ha för förberedelse? Nån som har nåt bra förslag?

onsdag 6 april 2011

What´s new?

Förra veckan blev en bra hundträningsvecka. Det blev tre pass med olika träningskompisar och därmed möjlighet till kommendering, sitt i grupp osv. Vid de två första tillfällena var Fixa tyst och jag känner mig nöjd med de passen. I söndags när vi tränade på dtbk gnällde hon och känslan var lite sämre.

Det känns som om det här är en period då vi testar oss fram lite. Som om jag delvis är ute på ny mark och prövar ett annat träningssätt än jag har haft med tidigare hundar. Det är stor skillnad att ha som mål att hunden ska bli lydnadschampion, att tävla ett par gånger i elit och sen gå vidare med nya äventyr. Nu ska jag försöka få fram något mer hållbart, mer stabilt och genomarbetat, utan att tappa alltför mycket detaljer. Det är en spännande och lärorik process och jag hoppas att jag kommer att känna att "jag gjorde rätt" när jag ser tillbaks på den här tiden.

Igår fick jag besked om att vi fortfarande är med i talanggruppen vilket innebär att få åka på läger i slutet av maj och tävla mot Norges talanggrupp i augusti. Spännande och kul. Jag ser verkligen fram emot lägret där jag lärde mig massor!

Idag blir det träning med Emma & Meg och på torsdag blir det träning med Lotta och Titti hoppas jag. Ett av målen med den här perioden är att vänja Fixa vid massor med kommendering. Som vi ibland följer och ibland struntar i. Kommendering ska bli vardag, och helst nåt som inte taggar igång henne allt för mycket.

söndag 20 mars 2011

Vårkänslor


Bilden är ifrån i helgen när Sandra var här en stund. Det blev både träning och promenad.Vide ser superfin ut i fotgåendet, det ska bli spännande att följa dem.

Jag har ägnat mig mycket åt att fundera, klura på hur jag vill ha det och hur vi ska nå dit. Har kikat på lite tävlingar i sommar, några i närheten och några lite längre bort.Har påbörjat ungefär tre blogginlägg den senaste veckan, men när jag har skrivit några rader så känner jag mig bara så trött och tycker att det jag har skrivit är rätt meningslöst.

Det känns som om den här träningssäsongen vi har framför oss är viktig. Kommer vi att nå dit jag vill, kommer jag att orka göra det där lilla extra för att det inte bara ska gå bra utan riktigt bra? Det är så lätt att halka tillbaks in i gamla rutiner....

På sista tiden har jag tagit tag i blicksläppen under ingångarna på plan. Vi har tränat snabba konskick och jag har brutit för trav de sista stegen även om det har varit i en kedja. Har märkt att för Fixa är det bättre att få bollbelöning när hon med bra fart vänt upp mot mig vid konen istället för att träna på att hon ibland ska runda konen och springa tillbaks. Att inte veta om hon ska runda konen eller inte har gjort henne för bakåtriktad. Nu vet hon, "Kuta ut så snabbt du kan och ställ dig", och då går det snabbare.

I stort sett varje träningspass har börjat med en kedja som inleds med ett frittfölj som är ganska rejält, 2-3 minuter iallafall, därefter något eller några till moment- Har kört mycket fjärrdirigering eftersom hon har börjat slarva där, speciellt i kedjor. Helt plötsligt har hon kommit framåt i ligg-sitt skiftet tex.

Idag gjorde vi en kedja med Frittfölj, dirigeringsapportering, metallhopp, fjärrdirigering och avslulutning med ett konskick som ledde till bollbelöning. Friaföljet gick riktigt bra, ett pip. Båda apporteringsmomenten gick bra, men sen var det svårt att sänka hennes aktivitetsnivå inför fjärren. Detta ledde till en framförflyttning mellan just ligg-sitt, så där gjorde vi om- Farten till konen var riktigt bra.

Efteråt tränade vi vittringsapportering som är något som vi måste jobba med hela tiden för att hon inte ska börja slarva. I alla apporteringsmomenten kan det bli ett omtag då och då så det måste vi också jobba med. Det känns skönt att vi har säsongen framför oss och att jag inte behöver stressanmäla mig till någon tävling.

Nu sitter jag i soffan med världens bästa Extra i knäet, ( ja det är huvudet som får plats) mysigt! Något som jag har blivit mycket bättre på sen kedjekursen är att inte belöna när Fixa förväntar sig en belöning och går upp i aktivitet. Då avslutar vi kanske med lite fotgåeende istället och inte förrän hon är lugn igen och koncentrerar sig så kommer belöningen.

tisdag 15 mars 2011

En hel säsong framför oss!



Kom på en sak när jag låg och tyckte synd om mig själv alldeles nyss. Det ligger en hel härlig grön hundsäsong framför oss. Ljusa, långa kvällar, torra gräsmattor, roliga tävlingar. Det dröjer länge tills det börjar bli mörkt och kallt igen.

Efter en underbar NewYork-resa har jag först tagit hand om Nell som fick maginfluensa, och nu har jag blivit smittad själv....ingen hundträning alls på snart två veckor..men vad gör det när hela säsongen ligger framför oss, när Fixa kan det mesta i elit riktigt bra, och vi har tid att jobba vidare med det vi vill förbättra....för det är långt till oktober.

Ibland kan jag känna att det är omöjligt att jämföra sig med alla dessa barnlösa hundgalningar som kan ägna hur mycket tid som helst åt hundträning. Hela helgerna, varenda kväll osv. Ibland blir jag lite avundsjuk förstås...men det får ta den tid det tar helt enkelt och jag får disponera den tid som finns på bästa sätt. Och jag skulle såklart inte vilja byta ut min familj mot all tid i världen.Nu ska jag försöka få i mig något att äta, och om det går bra kanske jag orkar med lite hundträning innan tjejerna kommer hem.
Tjingeling!

torsdag 3 mars 2011

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Gårdagens träning kändes riktigt bra. Trots dålig uppvärmning skötte sig Fixa helt ok och vi gjorde en kedja med frittfölj, dumruta, dirigeringsapportering och fjärr. Något gnäll blev det, men inte farligt. Jag tränade med Emma som kommenderade oss. Idag var det träning med Jenny och Nike. Ungefär samma klockslag, samma väder, ungefär lika mycket störninngar och en klubb vi inte brukar träna på så ofta. Jag tänkte köra samma kedja, och Fixa gnällde likamycket som hon gjorde när hon var som värst. SUCK!!!!!!!!!!
Och dessutom varför? Varför gnällde hon så mycket idag? Idag hade hon inte gått en ordentlig promenad innan, kan det ha varit därför?

Nu sitter jag här och känner mig frustrerad och vill egentligen ut och träna igen, men det funkar inte att släpa ut tjejerna än gång till. De var för övrigt jätteduktiga och lekte fint när vi tränade. Efter träningen åkte vi till Mulle Mecks lekpark en stund.

Avslutningsvis vill jag bara säga: Helvete också att hon gnällde så mycket idag! Skit, skit, skit också!

måndag 28 februari 2011

Mer tankar mindre träning


Det som är så roligt med att gå kurser, läsa nya böcker eller få nya träningskompisar, är att man hela tiden fortsätter att utveckla sitt sätt att träna. Med Fixa har jag delvis ändrat min målbild för hur jag vill att vårt lydnadsprogram ska se ut. Lite mer sansat och balanserat, glatt och energifyllt utan att Fixa blir tokhet eller varvar upp sig.

Jag är beredd att offra lite flashighet för något mer stabilt. Det känns läskigt att ens skriva att jag är beredd att offra lite flashighet, men just nu känns det rätt. Fixa är ju också extremt lätt att "dra igång" så jag tror inte att det blir svårt att få lite mer igen om det skulle behövas.

De senaste veckorna har vi tränat kedjor för hela slanten. Igår var faktiskt första träningspasset på länge då vi bara tränade detaljer. En ny grej som har kommit nu när vi har kört mycket kedjor är att hon ställer sig själv, och för tidigt vid konen, så det jobbade vi med.

I kedjorna har jag jobbat med att kunna dämpa henne inför ett lugnare moment som tex dumrutan. I förrgår gjorde vi en kedja med frittfölj, dumrutan, rutan, dirigeringsapportering och fjärrdirigering. För första gången i en kedja fick vi till en riktigt bra dumruta. Det kändes såå härligt! Fixa var tyst, stilla, gjorde skiftena helt ok och gick bra fot.

Min plan nu i vår är att fortsätta jobba med kedjor, ingångar på planen, mycket kommendering och störningar. Försöka komma iväg på några träningstävlingar. Sen skulle jag vilja gå någon rolig kurs i sommar, kom gärna med förslag!

Även om jag nu skulle vilja rabbla upp alla detaljer jag tycker vi borde träna på så tänker jag inte göra det. Jag fastnar så lätt där så nu tänker jag göra lite tvärtom, tänka helhet först och främst och sen kontinuerligt jobba med de detaljer som i kedjorna visar sig behöva lite finputsning. Om det här är rätt väg? Vet inte, men min instinkt säger mig att det här är bra för mig och Fixa just nu iallafall.

fredag 25 februari 2011

Brrr



Varför tar aldrig vintern slut? Jag är så trött på snön och jag struntar fullständigt i att det är vackert. Jag vill inte frysa mer om fingrarna när jag gör små tappra försök att träna lydnad. Molly och Nell har åkt så mycket pulka att de också har börjat tröttna.

Det enda positiva är att man kan mysa framför brasan efteråt när man har tvingat sig ut. Har funderat lite på vilka underbara hundar jag har. Hur snälla de är. Fixa älskar Nell, vill alltid sitta i knäet, slicka i ansiktet osv. Har aldrig sett henne det minsta irriterad på tjejerna. Molly och Extra har också ett speciellt band. Extra ligger alltid i Mollys säng och i sommar ska de gå på hundläger ihop om Extra fortsätter att må bra.

Igår tränade jag på centralstationen med Anna och Juni. Väldigt bra miljö att träna i. Akustiken liknar en mässhall, och mycket människor överallt. Mitt mål i år är att vi ska få en fin helhet i eliten. Att vi ska tycka att det är lätt att köra igenom hela eliten tävlingsmässigt. Att ett flera minuter långt frittfölj ska vara en baggis.