Hur tycker ni att det går med mitt nyårslöfte? Att skriva mer i bloggen menar jag, nå här kommer i allafall ett livstecken.
Sitter här trött och nöjd efter helgen som har ägnats åt kurs för Maria Hagström. Det var en mycket givande kurs, den bästa jag har gått för Maria tror jag. Ovanligt mycket praktisk träning för varje hund. Underbart att vara inomhus, och flera duktiga ekipage som var roliga och inspirerande att titta på.
Innan kursen kändes det sådär. Privatlivet har lett till att jag den här vintern varken har haft tid eller framförallt ork att träna så mycket som jag brukar/hade tänkt mig. Veckan innan kursen hade vi just kört igång med träningen igen efter en 1,5 månad lång paus. Ingen optimal uppladdning för en kurs i kedjor.
Tävlingen i december, den enda som blev av; gav dock väldigt tydliga svar på vad vi behöver jobba med. Vi har många fina detaljer och moment (självklart även detaljer vi måste jobba med), men vi har ingen bra helhet ännu. Fixa blir överladdad på tävling eftersom hon har för hög belöningsförväntan framförallt i slutet av momenten. När belöningen dröjer för länge blir hon frustrerad.
Glädjande på kursen var att Fixa gnällde väldigt lite, nästan inget alls. Ett tag i höstas gnällde hon ofta redan vid första fotkommandot, högt och ljudligt för att domaren omöjligt skulle kunna missa det. Nu kom ett till två gnäll vid några av friaföljen. På andra var hon helt tyst. När hon gnäller felar det konsekvent genom att pausa och då får Fixa lägga sig. Ofta kom gnället i början av språngmarsch.
Under kursen gjorde jag flera kedjor med först frittfölj, sedan något fartmoment och därefter ett nytt kortare fritt följ. Jag avslutade kedjorna med något lugnt, som sitt kvar eller fjärr, och Fixa fick sin belöning genom omvänt lockande. Andra fria följet i kedjorna var såklart svårt, att växla från ett fartmoment, och ner till något lugnt igen. Svårt och nyttigt.
Jag började faktiskt träna kedjor med Fixa redan när hon var valp, även om jag såklart borde ha gjort det ändå mer. Det största felet jag har gjort är att låta henne varva upp sig under kedjorna och sen ge henne belöningen när hon har för hög stressnivå. Maria sa något mycket kokt och tänkvärt på kursen:
"Belöna aldrig hunden när den förväntar sig belöningen/tänker för mycket på belöningen istället för på uppgiften" Jag tror att mycket v det vi har problem med ligger just där. Att jag har belönat henne när hon har varit för het, och hon då faktiskt blivit belönat för just det.
Ett annat klokt Maria citat från kursen är:
"Ha en bra anledning till att belöna, belöna aldrig i onödan" Viktigt så man inte råkar belöna hunden av ren slentrian, vana eller för att man(läs jag) är en curlingmatte.
Efter kursen känner jag mig jättepeppad att ta tag i det som vi behöver jobba med. Jag är så nöjd med Fixa, och jag tror faktiskt att vi kan bli rätt grymma om jag tar tag i våra brister. Jag hade ju tänkt försöka kvala till SM redan i år, men nu tänker jag inte ge sig ut på några tävlingar innan jag känner att vi är på rätt spår. Jag vill inte befästa något i tävlingssituationen som jag inte vill ha. Sen ska hon löpa också nån gång i mars-april tror jag. Men när jag känner att vi är på G då ska vi ut och testa "vingarna" igen.
Framöver:
Träna kedjor varje träningspass
Ta tid på friaföljet och öka det stegvis
Öka även längden på kedjorna metodiskt, inte för fort.
Fela för hets och gnäll i kedjorna, men inte för varenda smådetalj som blir fel.
Jag ska göra lugnare svängar i fria följet
Fixa ska sitta ordentligare/djupare i början och slutet av moment.
I kedjorna kommer jag nästan bara belöna övergångar och mitt i nåt moment (so jag avslutar med) Jag ska inte belöna i slutet av momenten.
Inte belöna henne när hon förväntar sig det.
Inte belöna henne för snabbt efter ett fel.
Träna dumrutan, kanske testa låsahuvudet varianten.Det var väldigt roligt att se Lena Björnsson med sin BC Tease på kursen. Tease var snabb och glad och koncentrerad men ändå lugn. Hon har helt enkelt den där helheten som vi ska jobba för att nå. Jag tycker också att Anna Ronge med Juni är påväg mot ett väldigt fint helhetsintryck. Som alltid är det kul att träffa Sandra med Vide och Aila. Jag tycker att Sandra gör ett kanonjobb med Vide som inte är den lättaste hunden att träna. Vilken tur för Vide att han hamnade hos Sandra! Det kommer bli jättebra tillslut tror jag.