måndag 15 augusti 2011

Det var lååångt till Arendal, men oj vad kul vi hade!



Fotograf Marie Linder

Det var långt till Arendal, det går inte att köra snabbt i Norge, och det går inte att köra om eftersom det bara är en fil nästan hela tiden. Jag och Johanna satt och stressade som galningar när vi insåg att färden genom Norge tog dubbelt så lång tid som vi hade trott. Vi kom fram för sent på fredagskvällen, men det gjorde nästan alla andra också så det gjorde inte så mycket.

Och vilket ställe vi kom till! Underbar natur, havet runt knuten. Träningsplaner precis utanför dörren och en konstgräsplan någon minut bort. Härligt! På lördagen skulle vi möta Norges motsvarighet till vår Talangtrupp i en lagtävling, och det pirrade redan rätt skönt i magen.

På fredagskvällen lottades startordningen och jag drog nummer 15, näst sist av alla elitekipage. Det betydde att det skulle bli en ganska lång, nervös väntan innan det blev min tur. Det betydde också att jag skulle missa de andra svenskarna i eliten eftersom jag då var upptagen med egna förberedelser.

Tävlingen gick på en jättefin konstgräsmatta och var uppdelad i två planer. På första planen var det frittfölj, inkallning, rutan och metall-hoppapport. Sen blev det en paus på flera minuter innan det var dags att gå in i ring två. Domaren i den ringen var väldigt pratglad och gav muntliga förklaringar till varje betyg mellan momenten, så det blev lite köbildning där. Mellan momenten aplåderades det en hel del, jätteroligt och bra störning. Alla svenskar hejjade på varandra.

I ring två gick momenten Z:at, dirigeringsapportering, vittringsapportering och så fjärrdirigeringen allra sist.


Innan jag började värma upp hann jag se Karin med Qlura som startade först av svenskarna som nummer sju. De gjorde ett jättefint program och redan då misstänkte jag att det skulle räcka långt...

Jag värmde upp dels genom att göra en ruta med belöning bakom rutan och genom att träna på ordningen i fjärrdirigeringen och Z:at som vi hade fått reda på kvällen innan. Sen gick vi ett långt frittfölj. Strax innan vi skulle in på planen agerade Jenny Morales tävlingsledare åt mig och jag fortsatte jobba med frittfölj. Efter ett tag kändes hon ganska lugn och koncentrerad. I min mage flög det runt ganska många fjärilar i magen vid det laget, men jag var nervös på ett positivt sätt. Laddad helt enkelt.

Under Friaföljet fokuserade jag på att andas lugnt och att gå avslappnat. Det fungerade ganska ok. Jag gick inte heltokigt i allafall. Stundtals gick Fixa riktigt bra. Av Lotta fick jag beröm för våra stegförflyttningar och för språngmarschen och det kändes kul såklart. Stundtals trängde hon och långsam marsch kändes inget vidare, men Fixa var koncentrerad och varvade inte upp sig. Det känns som vi har kommit en bit på väg både med uppvärmningen och med att få ordning på friaföljet, men att vi har en bit kvar tills det blir riktigt fint.

Inkallningen gick som den har gjort på tidigare tävlingar. Några steg för mycket på ställandet. Bra fart och bra igång. Rutan gick jättefint förutom att hon kastade sig ner när jag sa "Stå". Som tur var var det i mitten av rutan. Metallhoppet gjorde hon lika fint som vanligt.

Sen var det dags att gå av planen och vänta tills det var vår tur i nästa ring. Då var det tillåtet enligt de norska reglerna att belöna hunden, så Fixa fick lite lugn godisbelöning innan hon fick ligga och vänta tills det var vår tur igen.

Z:at är jag ganska nöjd med. Helt OK frittfölj. Hon gjorde alla skiften i rätt ordning. Enligt Lotta gjorde Fixa ett konstigt sidskutt vid sättandet och jag gjorde DK med handen vid ställandet. Den kvinnan har verkligen ögon som en hök! Det är såå bra och nyttigt att få höra hennes kommentarer efteråt. Det är guld värt!

På dirigeringsapporteringen tyckte domaren att jag ställde Fixa för sent vid konen. han pratade ju en massa mellan momenten, men det var en av de få saker jag lyckades förstå. Det blev ett omtag och i slutet hade inte Fixa någon lust att släppa apporten.

På vittringen sprang Fixa ut och tog rätt pinne. Sen släppte hon den,luktade igenom resten av pinnarna innan hon tog upp rätt pinne igen. Sista momentet fjärrdirigeringen gick ganska ok. Halvdåligt uppsitt och något framåt på sista skiftet. Trist att vi inte får till en sån fin fjärr som hon faktiskt oftast gör på träning, här måste jag fundera, för samma sak har hänt på alla tävlingar nu i sommar.

Det härliga med Fixa är att hon var totalt fokuserad på mig och uppgiften under tävlingen. Jag upplevde inte att hon blev speciellt störd av miljön. Hon höll ihop fint och jag lyckades hålla nerverna i styr. Sen är det tråkigt att detaljerna blir halvdana men genom denna tävling och de tre tidigare i sommar så har jag fått ett väldigt tydligt kvitto på vad vi behöver jobba med framöver. Jag är väldigt nöjd med Fixas insats, att vissa detaljer blir dåliga på tävling beror ju på mig och vår träning och inte på henne. Det känns som vi kan bli ganska grymma om vi bara kan få allt att stämma samtidigt, och där är vi inte ännu.

På kvällen var det en bra domargenomgång där den pratsamma domaren berättade om vad som var viktigt på internationella tävlingar, och vad som är speciellt viktigt i de enskilda momenet. En jättebra genomgång. Sen var det lite roliga tävlingar med norska laget. Många glada skratt blev det.

Vid prisutdelningen stod det klart att Karn och Qlura hade utklassat de andra ekipagen i elit. Hon vann med god marginal. Tvåa och trea blev två norskor och på fjärde plats kom Fixa och jag. Norge vann lagtävlingen. grattis till dom!

På söndagen tränade vi tillsammans med norskorna. Roligt och en hel del bra tips fick jag med mig hem. Sen började den låånga resan hemåt. Tack Johanna för trevligt sällskap i bilen. Som vanligt efter en helg med talanggänget och Lotta och Anders x 2, är jag taggad till tusen. Oj vad vi ska träna i höst! Grattis också till alla ni andra som gjorde fina insatser, tyvärr så såg jag inte så många, men jag är glad att jag inte missade Jenny och Mini som riktigt glänste i tvåan.



6 kommentarer:

Johanna sa...

Tack själv och grattis igen till 2a bästa svensk!

Karin FK sa...

Ni gjorde ett jätte fint program!! :D
Fixa har sådan utstrålning och du ser så lugn och säker ut på plan! :D

Hoppas vi ses snart igen!!!!

Katarina sa...

Tack snälla!

marie sa...

det såg kanon ut vilken enargi från söta fixa
stor kram och tack för en trevlig helg marie & carma

Johanna sa...

Gillar er två jättemycket! Er Ser man :) Tack för tips och jag ska verkligen tänka på att inte stressa fram! Hoppas vi ses snart igen!

Anna och Juni sa...

Ni är så duktiga! Skönt att du kan känna en positiv nervositet! Att tycka det är kul att tävla är ju verkligen viktigt!