fredag 9 september 2011

Man måste träna på allt-hela tiden!



Först och främst tack Johanna för de toppenfina bilderna på oss. Härom veckan var det så dags för den första heldagen hos Maria av de tre inplanerade denna höst. Det har blivit fem kurser hos Maria för mig och Fixa vid det här laget, och ändå får jag Aha-upplevelser varje gång. Och så blir jag påmind om en massa viktigt träningstänk. En del saker behöver jag höra med jämna mellanrum annars glömmer jag bort det eller kanske undviker att träna på det för att det är tråkigt. Det är roligare att träna på det vi redan är bra på!

Dagens bästa citat var iallafall:
"Man måste träna på allt, hela tiden!"
Det är så skönt att höra, och jobbigt samtidigt. Att träna lydnad är ett slitjobb som tar tid, mycket tid om det ska bli riktigt bra. Ett väldigt roligt slitjobb ska tilläggas! Och vi som nu är lite tokiga och vill lägga ner en massa tid, då gäller det att planera träningen noga för att få ut så mycket som möjligt av varje träningspass.

Så här kommer långa listan vad vi behöver bli bättre på:

PLATSLIGGNING: Förbättra uppsitten.

SITT I GRUPP: Fixa bukar sitta still men hamnar ofta lite snett när vi ställer upp för sitt i grupp.

FRITTFÖLJ: Få henne lugnare, jobba mycket med omvänt lockande, mycket kommendering. Förbättra språng och långsam marsch samt bakåt.

Z:AT: Vi har börjat träna på att Fixa ska låsa huvudet när jag är bakom henne.

INKALLNINGEN: Ligga lugnare, jobba vidare med ställandet som alltid måste bibehållas

RUTA: Bättre stadga i rutan både i stå och ligg. Förbättra friafölet efter inkallningen.

DIRIGERINGSAPPORTERINGEN: Omtagen ska bort och så måste vi jobba med att aktivt välja bort mitten.

METALLEN: Brukar gå bra.

VITTRINGEN: Bibehålla genom att träna ofta och alltid med många fler pinnar än på tävling för att bygga upp hennes tålamod.

FJÄRREN: Jobba vidare med att fjärren ska fungera i en kedja, och jobba vidare med sitt upp.

Ja och det där var ju bara detaljerna....så jag behöver inte vara sysslolös i höst. Det viktigaste i kedjeträningen just nu, är att inte släppa igenom fel aktivitetsnivå!

Tjingeling!

måndag 5 september 2011

Lärdomar

I lördags var det tävling på hemmaklubben. Jag valde att tävla där just för att det är hemmaklubben, fastän vi egentligen är inne i en träningsperiod. Jag var inte speciellt nervös och tävlingen gick på den planen där vi tränat väldigt mycket på sista tiden.

Sitt i grupp och platsliggning gick toppen. Hon kändes fokuserad och glad. Inga dubbelkommandon och hakan fint i backen under hela platsliggningen. Hunden innan oss bröt, men jag tog någon minut för att värma upp henne och gick sen in på planen.

I friaföljet var Fixa gasad men höll positionen fint förutom i långsam marsch där hon vinglade lite fram och tillbaks. I vändningarna på stället precis framför domaren gnällde hon, och när jag inte felade henne för det så kände jag hur hon varvade upp sig mer. Så här i efterhand borde jag ha struntat i att det var en tävling och lagt henne/eller brutit, och det är precis det jag planerar att göra nästa gång det händer.

Efter Friaföljet var hon rejält gasad och jag satte henne då och använde min "ta det lugnt" signal innan dumrutan, och det visade sig göra susen. Hon gick ett helt ok frittfölj, stod stilla i alla ställningar och tjuvstartade inte inte friaföljet. Det kändes riktigt bra! Där nånstans, efter dumrutan släppte jag upp henne lite för mycket. När jag lugnt berömde henneefter momentet skällde hon ganska exalterat.

Innan Inkallningen hann jag göra mina förberedelser innan momentet började. Döm av min förvåning när hon satt upp när jag vände mig om, om inte för så borde jag ha brutit här, men nu var det tävlingsjävulen som hade tagit tag i mig och jag tänkte att poängen kan fortfarande bli riktigt bra....

Fixa gjorde ett jättefint ställande vilket var superkul med tanke på att vi har lagt massor av vikt vid det sedan den senaste tävlingen. Båda stoppen blev precis vid konerna och trots att hon satt i början så blev betyget åtta.

Rutan sen. Fint konsskick och rutskick. När jag säger stå så läger hon sig, precis som hon gjorde i Norge, suck. Här har jag ändå jobbat med att ha henne stående, men nu var hon så gasad att hjärnan var bortkopplad. Hon låg ganska oroligt, men vad jag inte visste på tävlingen var att hon hade ställt sig upp och tagit steg mot mig när jag hade ryggen vänd ifrån henne. Nollan var ett faktum med det visste ju inte jag. Nu var Fixa alldelles för gasad och skällde efter även detta moment.

Nästa moment, apportering med dirigering. Bra fart till konen men en liten båge och så stannade hon innan kommando. Flera omtag på vägen in. Positivt på alla apporteringsmomenten var att hon släppte fint och inte gnällde vid någon avlämning. Alltid något, och kul efterom jag har haft fokus på det sen förra tävlingen.

Hoppapporten var jättesnygg. På vittringen springer hon rätt ut och nosar enligt tävlingsledaren på den rätta pinnen, och tar sen pinnen bredvid. Jaha det var den andra nollan det.

Sista momentet, fjärrdirigering är jag inte alls nöjd med. Skiftena blev halvdana och dessutom gjorde hon ett extraskifte utan kommando!? 8,5 tror jag betyget blev.

Lärdomarna av den här tävlingen är flera. Inte släppa upp henne för mycket mellan momenten. Inte släppa igenom gnäll eller tjuvstarter fastän det är tävling. Fixa registrerar blixtsnabt att jag bär mig annorlunda åt och tillåter henne att agera på ett sätt som vanligtvis inte är ok. Jag ska fortsätta jobba med "ta det lugnt" signalen eftersom den fungerade riktigt bra. Jag ska lägga massor av fokus på stadgan nu och vara stehård i min kriterier där. Fortsätta att jobba med kedjor där momenten ligger i oordning. Jobba med apporteringen eftersom vi har backat där och det har börjat bli omtag igen.

I lördags var jag på jättedåligt humör. Men som Emma sa; "Bara för att det alltid brukar gå bra så tror man att det alltid ska göra det." Det här är faktiskt första gången vi inte har fått ett förstapris på en tävling! Fixa har ju seglat genom klasserna. Så här i efterhand var det bra att vi tävlade i lördags. Fixa har legat nära tjuvstarter och haft dålig stadga på många tävlingar, men hittills har vi hamnat på rätt sida av marginalen. Helgens resultat var ett uppvaknande som garanterat kommer att få mig att ta tag i våra svagheter. Så efter att ha tjurat en dag eller två så är jag nu väldigt sugen på revansch!