söndag 4 december 2011

Upp och ner, ner och upp....

Hög tid att uppdatera hemsidan lite. En hel höst har snart gått fylld av hundträning med härliga vänner. Fokus den här hösten har varit att få ner Fixas aktivitetsnivå i Fria följet och att försöka minska hennes ljud vid kommendering. Det har både gått bra och ¨dåligt.

Fixa har fått en mycket bättre fotposition och blivit betydligt lugnare. Vi har tränat mycket långa fotgåenden utan belöningar, det är ingen match för Fixa att gå fem minuter frittfölj utan belöning när vi tränar själva. Med hjälp av Lotta Linusson har jag förändrat mitt sätt att gå och jag går nu själv betydligt lugnare och mer avslappnat. På Marias kurs har jag som vanligt fått toppenråd om det mesta. Ett till talangläger har det blivit också, det bästa med talang har varit alla nya vänner och kontakter jag har fått.

Och så till tävlandet då....för fyra veckor tävlade jag i Uppsala. Jag cyklade med Fixa på morgonen och värmde upp henne väldigt ordentligt innan start. Mycket frittfölj med väldigt lite belöning. Känslan på tävlingen var underbar. Fixa var lugn för att vara henne och gjorde inga stora missar. Dumrutan var undantaget där hon gnällde. Jag kände verkligen att hösten strategi hade lyckats för att få en lugnare hund på tävlingsplan. Det vi hade jobbat på med både aktivitetsnivån, och detaljer som att inte tugga, klara en snygg fjärr i slutet på ett program hade givit resultat. Det kändes härligt!

Så igår var det då dags för vår första rankingtävling. I torsdags var jag i inomhushallen i Kungsör och körde igenom hela eliten utan belöning. Sista veckan körde vi hela programmet flera gånger och fortsatte dessutom att jobba med detaljer. På fredagskvällen åkte jag upp till Smedjebacken tillsammans med Peder. På kvällen tränade vi i hallen. Känslan var helt ok.

Lördagmorgon. Jag gick upp och sprang med Fixa och sen åkte vi till hallen vid halvelva. Väntan blev lång... Jag drog startnummer 25 och vi fick inte göra programmet förrän strax efter klockan fem. Tidigare på dagen gjorde vi gruppmomenten. Fixa kändes lugn och samlad och vi fick 10or på båda momenten. Efteråt kände jag mig riktigt laddad men efter ett par timmar var det svårt att bibehålla den känslan. Det var också svårt att veta hur jag skule värma upp när tävlingen drog ut på tiden. Försökte köra igenom Fixa ordentligt. Man var tungen att värma hunden ute och vid det laget var det mörkt och regningt ute. Fixa blev kall och blöt och vi tog några svängar i bilen för att värma upp oss emellanåt. Så här i efterhand var hon alldelles för trött när det väl var vår tur att starta.

Vi värmde upp med ännu mer Frittfölj och sen var det vår tur. Fria följet började med språng marsch, ett kul frittfölj men svårt för Fixa som går i gång lite på språng marsch. Jag kände direkt att att hon blev väldigt het. Jag tyckte ändå att frittfölj kändes ganska ok, och domaren var nog lite döv för vi fick betyg 8 trots några små gnäll, men än så länge ganska tysta och bara några få.

Min plan var att bara fortsätta friaföljet till z:at och inte berömma henne alls. Jag klappade henne bara lite lugnande. Då började jag känna att hon började bli alldelles för het och jag blev väldigt stressad över det. På Z:at gjorde hon enligt Peder de två sista skiftena bra och det första skiftet (stå) riktigt dåligt. Desutom lyckades jag gå åt fel håll!?! så tävlingsledaren fick diriegera mig tillbaks. Jag tror att domaren var lika trött som jag för konstigt nog fick jag betyg 8,5? Väldigt underligt.

I inkallningen har jag börjat lämna Fixa med hakan i backen, så även denna gång. Men när jag vände mig om så låg hon inte så. Inkallningen var helt ok, men hon började sacka lite innan stå. Betyg 9.

Nu var det dags att gå till nästa ring. Vi det laget hade jag en galen hund bredvid mig som skällde upphetsat och var totalt uppvarvad. Det var några sekunders väntan och jag lade henne ner och försökte få henne att lugna sig. Även när jag valde apporter så fick hon ligga ner. Det hjälpte inte det minsta.

Nästa moment var rutan. Bra konskick men hon hamnade lite utanför rutan, vid sidan av den. Jag dirigerade in henne med ett nytt "rutan" kommando och det gick bra. När jag kallade in henne så tror jag att hon tjöt lite medans hon sprang, och sen var hon framme hos mig på en tiondelssekund. Betyg 8,5.

På dirigeringsapporteringen tyckte jag återigen att konskicket var bra. Sen gick hon mot fel apport och jag lyckades tillslut dirigera henne så hon tog rätt. Det är jag lite stolt över faktiskt, att jag inte gav upp. Men det var nog inte direkt snyggt. Betyg 5.

Mellan momenten i andra ringen försökte jag få henne att gå vid sidan och jag berömde henne överhuvudtaget inte, trots det kändes hon som en bomb som höll på att explodera. Hon gnällde hysteriskt mellan momenten med faktiskt inte i momenten förutom i rutan.

Metallapporteringen tyckte jag gick jättebra men det blev bara en 8 i betyg. Sen var det dags för vittringen och då hände något mycket märkligt. Trots att jag gjorde mina vanliga förberdelser kändes det inte som hon fattade vilket moment det var hon skulle göra. När jag vände ryggen mot apporterna tittade hon inte på tävlingsledaren utan lyckades på något sätt titta på mig, hon hade liksom huvudet på fel sida. Jag kan meddela att hon såg mycket förvirrad ut. Jag var rädd att hon inte skulle springa till vittringspinnarna alls. Men när jag kommenderade sprang hon ut till dem lite oegagerat och fick faktiskt med sig rätt pinne in. Duktigt med tankte på att hjärnan var någon helt annanstans. Betyg 8 även där.

Sista momentet var Fjärdirigering. Jag är jättenöjd med hennas utförande, hon gjorde skiftena fint. Betyg 8,5
På något sätt kom vi faktriskt på tionde plats av 33 startande. Det hade jag varit toppennöjd med om inte känslan hade varit så urusel.

Jag älskar den där lilla galna hunden och kunde inte låta bli att skratta när vi kom hem vid elva på kvällen, dödströtta. Mina föräldrar hade varit barnvakter och när Fixa fick syn på dem så blev hon lika överlycklig som vanligt, och lät lika mycket som vanligt. Hon nästan skriker när hon blir lycklig, och kanske är det inte så konstigt att det inte är så lätt att få henne att vara tyst på tävling när hon snackar och uttrycker sina känslor med ljud mest hela dagarna...

Nu deppar jag lite och sen ska jag göra upp en ny plan. Får se om det blir någon tävling på Älvsjömässan nästa helg. Tjingeling.

6 kommentarer:

Hanna aka Lilla My sa...

Oj vad sugen jag blir på att starta. Precis som ni jobbar vi på projekt "sänka aktivitetsnivån", så alla tips är välkomna.

Stort grattis till den fina placeringen!

Anna och Juni sa...

Bra jobbat! Är alltid så impad av ditt lugn. Hoppas på att få se er nästa helg på mässan! kram

Anonym sa...

förhoppningsvis blir det helt annat på mässan, inte lika lång väntan, inte lika långt att åka, kan värma upp henne inomhus.....mycket som kommer bli bättre ;-)))).Jag hejar på er :) Jätte grattis till fin placering
kram marie&carma

Kung Knut sa...

Fantastiskt att det kunde gå så bra med så jobbiga omständigheter.
Jag hoppas ni kommer till mässan, där finns ju helt andra möjligheter att ladda (även om det är stökigt förstås).
Håller tummarna för er!!!

Sofia sa...

Roligt att du äntligen skrivit igen! :-) Jag har varit så nyfiken på hur det går för er, och det verkar ju gå väldigt bra! Verkligen bra jobbat under så svåra omständigheter i tävlingen!!

Hoppas ni startar på mässan och att jag med lite tur hinner kolla på er där!

Kram!

Maria sa...

Lät som en bra plan!! Tar det efter helgerna!!