torsdag 9 februari 2012

Känslan är summan av kardemumman

Vi har kommit upp för en rejäl uppförsbacke och står nu och stampar på platt mark. Vi behöver ta oss upp för en väldig brant som ligger framför oss för att nå målet. Nu tar vi sats för att orka!

Så känns det faktiskt. Fixa är lydnadschampion, vi har fått till finfina poäng på några tävlingar. Men om vi ska komma längre än att ibland vinna "vanliga" tävlingar så har vi mycket arbete framför oss.

Det finns såklart massor med detaljer som kan bli bättre, så är det alltid speciellt efter ett träningsuppehåll. Det är egentligen inte något problem. Det är ju "bara" att slipa på de detaljer som måste förbättras.

Vår brant vi ska uppför handlar om Fixas aktivitetsnivå vid kommendring och i tävlingssituationer. Jag måste ha realistiska mål här. Jag vet inte om jag kommer kunna få Fixa helt tyst, jag tvivlar faktiskt på det själv. Men jag ska kunna få henne mycket tystare än hon är nu. Jag ska försöka minska skillnaden mellan Fixa med tävlingsledare och Fixa utan tävlingsledare.

Jag måste försöka ändra Fixas känsla när hon går fot, så att hon blir mer harmonisk, inte hetsar på utan koncentrerar sig på ett lugnt sätt. Jag vill ha samma känsla som om vi tränar fot här hemma inomhus eller på gatan utanför. Är det inte en lydnadsplan eller inomhushall så har hon inte samma förväntan och blir därmed lugnare. Men hur ändrar jag då på känslan?

Jag tror inte bara att det handlar om att minska belöningsförväntan och att bryta/fela för fel, utan det handlar om att hitta känslan tillsammans och att bekräfta den, och att jag hittar rätt känsla och försöker bibehålla den även om Fixa blir het. Det kommer inte bli lätt och det kommer att krävas massor av tålamod, men jag ska verkligen satsa allt det här året för att komma uppför den där branten.

Jag ska testa mig fram och utvärdera och ändra om det behövs. Jag ska varva enkla pass där det går att få fram rätt känsla med svåra pass där jag kommer behöva jobba för att få fram känslan. Varannan gång vi tränar frittfölj måste vi ha någon form av kommendering. Inspelad ibland och live så ofta som det går.

Att träna kedjor med pauser mellan momenten ska vi också träna på. Inte påbörja nästa del av kedjan förrän Fixa har varvat ner. Träna mycket på långa transporter mellan de olika momenten ska vi också träna på. Mellan momenten ska Fixa bara gå vid sidan. Jag ska klura ut någon form av bekräftelse som jag kan ge Fixa mellan momenten, dels för att jag tycker det ser mycket trevligare ut om hunden får någon typ av beröm och dels för att det vore underbart att kunna bekräfta Fixa på något sätt utan att hon varvar igång.

Jag tänker inte stånga mig blodig med alla detaljer i friaföljet, det fungerar inte om jag ska lyckas med ovanstående. Hon får inte tränga och hetsa, men i övrigt ska jag vara lite liberal. Vi har det fotgående vi har och det är inte perfekt men det är ok. Det är den långsamma marschen vi behöver jobba på som jag har skrivit om förut.

Jag tror också att om jag kan ändra känslan i frittfölj så kommer den smitta av sig till Z:at. Här jobbar vi vidare med blicken framåt och mycket stadgeträning. På momentnivå kan jag nu se en tydlig förbättring, jag tror inte att det håller i en kedja än.

Jag ska villigt erkänna att den här träningen som vi har framför oss tar emot. Jag får anstränga mig för att tycka att det är roligt. Jag har inget emot att träna massor, träningsnarkoman som jag är. Problemet är att jag inte vet om den här träningen kommer att löna sig ännu. Om jag kommer att lyckas. Jag kan också bli fruktansvärt frustrerad när Fixa gnäller, jag kan bli sur helt enkelt. Här måste jag jobba med mig själv för om Fixa blir osäker eller låg pga min frustration så tror jag att det kan leda till stress hos henne.

Jag ska försöka se den kommande träningen som mental träning för mig. Att inte träna på det jag tycker är roligast utan på det vi behöver mest. Inte träna på häftiga fartmomenten där jag få en massa positiv förstärkning och blir bekräftad. Utan att jag tar tag i de här mer svåra bitarna. Det blir ett spännande år. Önska mig lycka till!

18 kommentarer:

Karin FK sa...

Du är klok du Katarina!
Låter som en utmaning - du verkar ha planer för att lösa den! Håll hårt i dem så är jag övertygad om att du kommer nå dina mål!
Jag tror på dig - lycka till!!

Kram!!

eva marie sa...

Låter som en riktigt bra strategi, stort lycka til! :) Ni fixar det!

Hanna aka Lilla My sa...

Jag vet precis hur det känns att vara den som inte kan ge min hund bekräftelse, mer än ett tyst "bra" och fortsatt jobb vid sidan, när vi tävlar. Det SER supertråkigt ut, men med en het hund är det enda alternativet. I alla fall för våran del. Kämpa vidare så kommer ni lösa det!

Anna - med hund i hälarna sa...

Visst är det märkligt att det ska vara så svårt att hålla bort irritationen!
Hade det varit en elevs hund eller en hund du har hemma på träning, vet jag att vi inte lägger lika mycket känslor i det hela. Utan bara utbildar. Med alla vår kunskap i botten. Utan känslor. Bara målinriktat med strukturerade metoder.
Släpp känslan av misslyckande, fånga känslan av att förändra ett beteende. Du är bra på det här Katarina!

Katarina sa...

Tack för allt pepp tjejer. Jag tror att jag går ut och tränar lite frittfölj nu i kylan. Kram!

Jeanette sa...

Du kommer ha fixade detta och vara på god väg inom ett nafs! Nu har ju den där goa relationen så skrapa bara lite på ytan av allt ni kan så ska du se att ni kammar hem storvinsten! :)

Kör så det ryker! :)

Krams!

Anonym sa...

Katarina, jag förstår precis hur du känner!!! Befinner mig faktiskt lite i samma situation vad gäller ff.....Mexx ljudar dock inte men måste jobba mkt på känslan....Mexx är en hund på träning och en annan på tävling! Försöker hitta en balans som inte är så lätt precis...Känner mig ofta misslyckad när jag tränar ff då jag inte hittar rätt att belöning och kan visa Mexx vad som är rätt och fel på ett bra sätt...
Önskar er lycka till och tror att ni kommer lyckas med råge!!
Ha de gott!
Kram och LYCKA TILL!!!!
Elenor & Mexx

Katarina sa...

Tack söta allihopa för ert pepp! Det behövs ska ni veta. Det är skönt att höra att du kan känna igen dig Elenor, jag är jätte imponerad av både dig och Karin och det ni har åstadkommit. Jag kommer hålla alla tummar för er två när landslaget ska tas ut

emma sa...

Hej!

Jag är ingen lydnadsräv - har tagit mig ur ettan men om det blir mer vet ingen. Men jag gillar att läsa tankar från alla som tränar djur för det är ju samma sak i olika grenar just med känsla och harmoni och stress. Hittade hit via Elenor och Mexx.

Själv tränar jag agility, vallning och lite lydnad. Till häst blir det en del dressyr, hoppning men mest allmänt uppförande ute i skogen.

Det som jag tycker är fascinerande, och som har hjälpt mi gmycket i all träning (trots att man kan tycka att agility och lydnad är ganska olika). Är den mentala biten och då menar jag min mentala bit. Såg ett avsnitt av ponnyakuten eftersom en tjej som är här och rider brukar titta på det. Då handlade det om mental träning och fokus. En tjej som sitter på en ponny som hon eg. inte kan fatta galopp på, som hon inte kan stanna och som hon inte vågar hoppa mer än 30 cm på har snart stannat hästen utan att använda tyglarna, kommit fram i galopp från skritt och hoppat 60 cm. med hjälp av en bra mental coach. Han pratade INGET om hästen, bara såg till att hon slutade fokusera på ponnyn och dess resultat och bara fann harmoni i situationen. Då lugnade sig hästen och fann explosivitet och harmoni utan att vara det minsta i stress.

SÅ häftigt!! Jobbar jag på detta? JA! :) Att få en Border Collie som tävlar agility i högsta fart och med grym explosivitet utan att stressa sönder och gnälla? Japp - det är mitt mål och vi har kommit en bra bit på väg. Jag tror du kan komma dit med!

Kolla in Andy Swärd (http://www.positivttankande.se/) och framförallt - kolla och bli inspirerad av detta:
http://svtplay.se/t/122051/ponnyakuten

16 minuter in. (avsnitt 4 av 16 ska det vara). Nu känner jag att det går att komma förbi! :)

Lycka till!

Katarina sa...

Tack för tipset Emma! Kul att du hittade hit!

Frida o Ösa sa...

Hej Katarina,

(hittade hit genom Heléne m Mick/Tarzan)

Mycket intressant att läsa ditt inlägg! Jag befinner mig i en mycket snarlik situation med ljud/stress.

Om du har lust att bolla lite idéer mm så släng gärna iväg ett mail till frida.lejonet@gmail.com

Stort Lycka till med din träning!
//Frida

Katarina sa...

Gärna Frida, att bolla ideer är alltid givande. Jag finns på facebook, gör du?

johanna sa...

vi stretar på tillsammans, bollar tankar och peppar varandra. jag tror att du kommer se resultat snabbt när du hittat rätt väg.

Katarina sa...

Låter som en bra plan Johanna!

Frida o Ösa sa...

Nu har jag lagt till dig på fb =)

Katarina sa...

Vad kul Frida, då får vi diskutera våra tokiga hundar;-)

Caroline Ersenius sa...

Tack för kommentaren i min blogg, vi hoppas också att allt ska rulla på snart igen.

Har kikat runt på din hemsida lite och fick en fundering när jag läste det här inlägget. Har du provat filtträning? Jag jobbar mycket med att Sid ska slappna av på en filt mellan träningspassen och jag tycker det hjälper massor mot de här för höga förväntningarna som man lätt får på träningsplan. Att slappna av på filten blir nyckeln till att få komma upp och träna igen, och vi startar träningen i en helt annan sinnesstämning.

Hoppas vi hörs av snart igen!

Hälsningar Carro

Andy Swärd sa...

Hej Katarina,

Tack för dina värmande ord :)
Det låter som att du kommer att lyckas riktigt bra med dina stundande utmaningar.

Lycka till //Andy