onsdag 22 augusti 2012

En vacker dag kommer jag att kunna skratta åt det här....

Jag kommer att minnas tillbaks till när jag gick på vallningskurs med min första bordercollie och skulle flytta fåren från träningshagen till 25:an. Hur jag råkade tappa ett får och stod med ett får som hade sprungit in i ett litet skogsparti i den större hagen och resten av gänget i 25:an. Hur jag då gick för att leta reda på det tappade fåret och hur Fixa bestämde sig för att jaga fåret istället för att hjälpa mig att få in det. En dag kommer jag att skratta åt minnet, men det kommer att dröja.....länge.

 I övrigt var själva kursen trevlig och med bra övningar.  Men eftersom jag redan var nertrykt i skorna tog det minst sagt lite kraft att försöka ladda om... och så inser jag att vi borde ha mindre tama får och större träningsmarker för att kunna få till bättre träning.
En valptitt hann jag med också, och de var såklart bedårande söta och helt underbara. Men jag kan konstatera att det inte var lätt att få några bra bilder på sötnosarna med telefonen.

1 kommentar:

Anonym sa...

Usch det där lät inge kul alls:-(
Kram Johanna