måndag 29 oktober 2012

valpkurs

Nu på förmiddagen har jag och Molly varit på valpkurs med Ponyo. Det är Nina som driver Lyckliga hundar som håller kursen. Nina har en inomhuslokal i Hemmesta på Värmdö som är alldeles lagom stor för en valpkurs.
Det här är ingen special valpkurs för oss träningsnördar, utan en alldeles vanlig valpkurs för vanliga hundägare. Raser som Ponyo aldrig har sett eller träffat förut, nu har hon träffat dvärgsnautzer, dvärgpudel, yorkiterrier och en labbevalp.

Jag blir alldeles lyckliga för att hon koncentrerar sig så bra med andra valpar nära inpå. Visst är hon intresserad, men det är inte svårt att få henne att fokusera på mig istället. Vi tränade mycket på att leka nära inpå de andra valparna idag. Pompan var duktig!

Om ni undrar varför det har varit så dåligt med bilder i bloggen på sistone, så beror det på att I-phonen är trasig och jag istället har en lånetelefon just nu.  På onsdag kommer jag dokh att få många fina bilder på Ponyo, för då kommer Malin Wiijk hit och ska fota både barn och hundar. Det ser jag verkligen fram emot.


torsdag 25 oktober 2012

Hade vi gjort vp:t idag hade det gått finfint!

Körde två vp-banor idag och jäklar vad bra det gick. Ok hämt, kanske något kort. Bra framdrivning på linjen och alla får på rätt sida om pinnen. Bra linje till de första grindarna och helt ok drivning till nästa grindpar för att vara oss.  Fixa fick stoppa fåren så att jag kunde linka till fållan i lagom tempo och sen fick vi in dem på första försöket.

Kanske efteranmäler jag mig till ett vp som går nästa helg. Det finns platser kvar! Varken springa eller stampa kan jag göra, men kanske kan det gå ändå?

onsdag 24 oktober 2012

Att bygga in rätt känsla i momentet.

Något som jag tänker mer på nu än när jag började träna med Fixa är vilken känsla jag vill att Ponyo ska ha när hon gör ett visst beteende.  Även om något utförs jättesnyggt och korrekt så kan det bli problem när man börjar kedja om hunden ligger för högt eller för lågt i aktivitetsnivå, eller om hunden har fel tanke och är för fokuserad på belöningen.

Nu försöker jag tänka på att inte börja träna om Ponyo är i för hög aktivitetsnivå, om hon är för laddad för att hon tex har märkt att jag skär upp belöningar eller tar fram träningsgrejer. Då börjar vi med paus och Ponyo får sitta i mitt knä. När jag känner att hon är lugn så börjar vi träna.  Kommer det voff eller liknande, som det har gjort när jag har försökt få fram "hoppstå" så blir det knämys en stund  innan vi börjar igen.

Jag försöker också tänka på att blanda passiva och aktiva beteenden.Det finns ju egentligen hur mycket små delar som helst att plocka fram, och de flesta är ju så här i början ganska aktiva, men vi varvar de delarna med att träna omvänt lockande, som är  en början på att sitta och ligga still.

Jag försöker också att lägga mycket tid på att hon ska komma tillbaks med grejer. Helst vill hon springa iväg med dem för tillfället.  Nu tränar vi på att om hon kommer med en boll så kastar jag snabbt iväg nästa. Hon behöver inte lämna i handen utan nu fokuserar vi bara på att hon ska förstå att det är roligare att komma till mig än att roa sig själv.

De små lydnadsgrunder vi har börjat med är  sitt och ligg samt sitta och ligga still.   Plocka upp tesked, tass- och nostarget och att runda en grej och komma tillbaks till mig. "Hopp stå" har jag också försökt få fram.

Jag tycker att det är viktigt att tidigt börja med lite mer avancerade beteenden som man inte bara kan "fånga" utan måste "forma".  Mycket för att hon inte ska bli frustrerad när jag kräver ytterligare något litet för att klicka, utan att hon istället genast försöker mer/något nytt om klicket uteblir.

Efter vår lilla minisemester var hon jätteladdad när jag tog fram klickern i måndags, då hade vi inte tränat sen på fredagen. Hennes fokus hade ökat och hennes lust till att träna var härlig att se. Det riktigt lyste ur ögonen på henne och genast började testa beteenden.

Jag ska försöka filma ett träningspass lite senare i veckan så ni får se vad vi sysslar med. Hon är så duktig min lilla Pompa!

tisdag 23 oktober 2012

Annars då?

Vi vallar efter bästa förmåga, vi gör sånna övningar  där jag inte behöver springa så mycket med mitt knäppa knä.

Fixa tränas i  lydnad för fullt, Ponyo miljötränas-idag var vi i täbycentrum igen och Ponyo hälsade på ungefär 20 människor. Hon är inne i en period då hon är lite försiktigare mot människor så vi jobbar på med så många positiva upplevelser som möjligt. Att ha dragkamp inne i centrumet bland alla människor gick jättebra.  Idag var vi inne hos fåren och Ponyo var totalt ointresserad, bajset däremot, det var ganska gott:-)

Vi har äntligen fått hem vår nya stora bil och det firades med en sväng till Öland i helgen.  På lördagen gick vi längs med stenstränderna kring Djupvik och på söndagen var det Allvaret som gällde. Underbart! Att bo på hotell var inget konstigt tyckte Ponyo, och hon var lugn och snäll när vi lämnade henne med de andra hundarna för att äta middag.

Tjingeling!

torsdag 18 oktober 2012

Duktigt popcorn!

Igår fick Ponyo hänga med när jag skulle hålla kurs i den nya inomhushallen i Arninge. Hon skötte sig bra med tanke på att vi nästan inte har mött några hundar ens på avstånd när vi varit ute och gått, och hon bara har fått hälsa på ett fåtal vänners hundar.

Plötsligt var vi inte bara på ett nytt konstigt ställe, utan också omgärdade av folk som lekte och tränade med sina hundar. Jag hade hyrt hallen i en timme innan kursen började för att hinna träna själv också. Att sitta i buren och medan jag tränade med Fixa var inte populärt, men att få vara med själv var desto roligare.

Det fungerade att ha henne lös, fastän de andra hundarna var ganska nära. Jag passade på att träna lite inkallning genom att jag sprang ifrån henne, och så lekte vi mycket med de andra hundarna som störning. Hon var såå duktig! Jag körde tom lite enkla nosduttar och hon repeterade duktigt trots störningen. Hon är så härligt kavat att jag blir alldeles varm i hjärtat.

Åh vad härligt att få träna inomhus förresten, jaktbyxorna var till och med för varma att träna i. Fixa tyckte också att det var toppenkul att träna inomhus, det riktigt lyste ur ögonen på henne. Nästa veckan ska jag hålla kurs där igen, och då tror jag popcornet får följa med igen!


tisdag 16 oktober 2012

Rätt jobbigt...

...och alldeles alldeles underbart!

Att vara med valp är att stappla ut på tomten fem på morgonen, barfota och i nattlinne. Stå där i regnet och titta på när den duktiga valpen bajsar; för hon gör alltid det hon ska direkt. På vägen in imorse trampade jag rakt i en hundbajs, och det var inte en liten valpkorv kan jag meddela.

Att vara med valp är att förklara för en sexåring varför man inte får jaga valpen när den har nappat tag i favoritgosedjuret och med fullfart satt iväg in under hennes säng. Att prata om att byta med godis i det läget är inte jättepopulärt kan jag meddela.

Att vara med valp är att  efter det bedrövliga morgonbajsandet,  krypa tillbaks ner i sängen igen och få stoppa in näsan i den varma valppälsen, bredvid  en sömnig Ponyo som har rullat ihop sig till liten boll alldelles bredvid mig.

Att vara med valp är att sitta vid frukostbordet och kikna av skratt åt alla Ponyos påhitt. Hennes försök att charma de vuxna hundarna, hennes valpryck, hennes vilda jakt efter matskålen genom hela rummet.
Och när hon för femtielfte gången kommer farandes med toaborsten i högsta hugg kan vi inte göra annat än att skratta.

Att vara med valp är att pröva sig fram, vad gillar valpen, hur får jag henne i lagom aktivitet och härligt fokuserad när vi tränar? Hur ska jag lyckas få henne att komma in med bollen och hur får jag henne att komma emot mig igen när vi har dragkamp? Och vilken lycka det är när den smarta valpen snabbt snappar upp vad jag menar och i ena stunden erbjuder spontana ligg för att i nästa träningspass gång på gång runda Fixas enorma vandringspokal.

Att vara med valp är att förundras över hur Ponyo oberört traskar omkring bredvid mig när jag damsugar, medan Fixa springer ner i källaren när dammsugaren sätts på. Och hur hon utan minsta rädsla springer över och river ner kompostgaller när hon tycker att de är i vägen. Något som är läskigt däremot, det är när Extra säger voff!

Att ha valp är rätt jobbigt emellanåt, men alldeles, alldeles underbart!

måndag 8 oktober 2012

Plötsligt känns det som om..

...det är dags att logga ut från bloggen. Att pausa ett par veckor. Att leva mitt liv utan att skriva om det. Att leva i nuet utan att tänka på att något ska fotas till bloggen. Även fb får klara sig utan mig ett tag, förutom den nödvändiga kommunikationen med kursdeltagare  osv. Nu ska jag leva mitt liv själv och inte rapportera om det hela tiden. Jag tänker även undvika att läsa andras bloggar ett tag. Det tar för mycket tid även om det kan vara skojigt.  Och tid behöver jag mer av med två barn, tre hundar,  tomt som ska skötas och jobb som ska göras. Nu tar jag en paus helt enkelt.
Vill du mig något så kan du ju alltid maila till fiskaregatan13@hotmail.com eller ringa mig på 0733828281

lördag 6 oktober 2012

Miljöträning de lux!

Ponyo är en framåt tjej, nyfiken på det mesta och vill helst hälsa på varenda människa hon möter, speciellt barn. Eftersom hon känns så kavat så har miljöträningen avancerat lite från lugna promenader i stan här i vaxholm till mer livliga ställen.

Igår var det kulturnatt i vaxholm, marschaller tända i hela stan. Kulturskolans band och körer uppträdde på torget, affärerna var öppna till elva och det var folk överallt. Ponyo tyckte det var helfestligt. Hon glömmer dock ibland att det är sin familj hon ska följa med, hon skulle glatt skutta efter allt och alla om vi inte stoppade henne.

Idag har vi varit på Ullriksdals trädgårdar och fikat i Växthuset, återigen mycket folk, och liv och rörelse. Den där lilla svansen, som för tillfället ser ut som en spetssvans, den liksom står upp och har nästan en knorr- inte allt för vackert, viftade glatt hela tiden.

Efter fikat fick hon följa med och titta på bilar, vi ska köpa en ny, och till sist tog vi oss en tur i Täby Centrum. De har ingen hundförbudsskylt där längre vad jag kan se iallafall.  Hög ljudnivå, hala stengolv, men fortfarande en glad valp.  När vi gick ut för att rasta henne hamnade vi vid en väg där de höll på att bygga om, stora järnskivor låt över vägen och det skramlade när bilarna körde förbi. Pompan noterade ljudet och gjorde sen det hon skulle.

Fram till tolv veckors ålder kommer jag vara ganska liberal med att hon ska få hälsa på så många olika, snälla människor som hon vill (nästan), även några väl utvalda, snälla hundar får hon hälsa på, men sen kommer jag blir mycket mer restriktiv. Hon känns som sagt var väldigt trygg och social, och passar jag mig inte så finns det helt klart en risk för att hon vill springa efter var enda människa hon ser och överfalla dem med ömhetsbetygelser.

Hurra!

Idag har India med matte Ylva gjort godkänt VP! Hurra för er vad ni är bra! Jag är såå glad för din skull Ylva.

fredag 5 oktober 2012

Några av veckans bilder

Extra och Fixa har börjat tycka att Ponyo är ganska trevlig.

Ponyo på Batteribadet

Nell med shettisen Madisson

Ponyo hänger nyfiket med på det mesta.

Mycket vallning denna vecka, idag i strålande sol tillsammans med Annika.

Fixa pustar efter vallningen.

måndag 1 oktober 2012

Film på ett av de första träningspassen...

 På filmen tränar vi  lite nosduttar på handen, ögonkontakt och sista beteendet  vi försöker  få till är tasstarget. Det är så härligt att se att hon börjar förstå grejen med att repetera. Jag klickade in henne i fredags.