tisdag 16 oktober 2012

Rätt jobbigt...

...och alldeles alldeles underbart!

Att vara med valp är att stappla ut på tomten fem på morgonen, barfota och i nattlinne. Stå där i regnet och titta på när den duktiga valpen bajsar; för hon gör alltid det hon ska direkt. På vägen in imorse trampade jag rakt i en hundbajs, och det var inte en liten valpkorv kan jag meddela.

Att vara med valp är att förklara för en sexåring varför man inte får jaga valpen när den har nappat tag i favoritgosedjuret och med fullfart satt iväg in under hennes säng. Att prata om att byta med godis i det läget är inte jättepopulärt kan jag meddela.

Att vara med valp är att  efter det bedrövliga morgonbajsandet,  krypa tillbaks ner i sängen igen och få stoppa in näsan i den varma valppälsen, bredvid  en sömnig Ponyo som har rullat ihop sig till liten boll alldelles bredvid mig.

Att vara med valp är att sitta vid frukostbordet och kikna av skratt åt alla Ponyos påhitt. Hennes försök att charma de vuxna hundarna, hennes valpryck, hennes vilda jakt efter matskålen genom hela rummet.
Och när hon för femtielfte gången kommer farandes med toaborsten i högsta hugg kan vi inte göra annat än att skratta.

Att vara med valp är att pröva sig fram, vad gillar valpen, hur får jag henne i lagom aktivitet och härligt fokuserad när vi tränar? Hur ska jag lyckas få henne att komma in med bollen och hur får jag henne att komma emot mig igen när vi har dragkamp? Och vilken lycka det är när den smarta valpen snabbt snappar upp vad jag menar och i ena stunden erbjuder spontana ligg för att i nästa träningspass gång på gång runda Fixas enorma vandringspokal.

Att vara med valp är att förundras över hur Ponyo oberört traskar omkring bredvid mig när jag damsugar, medan Fixa springer ner i källaren när dammsugaren sätts på. Och hur hon utan minsta rädsla springer över och river ner kompostgaller när hon tycker att de är i vägen. Något som är läskigt däremot, det är när Extra säger voff!

Att ha valp är rätt jobbigt emellanåt, men alldeles, alldeles underbart!

3 kommentarer:

åsah sa...

hihi... mysigt! det är mycket jag känner igen från rusas valptid.. hon var en riktig liten tuffing, men skall, det var lite läskigt...
man får njuta av dom bra stunderna och känslan att ha valp, för de är ju valpar så kort tid!

Petra sa...

Nickar igenkännande till det mesta!

Therese Speed sa...

Dom verkar vara ganska lika syskonen... :)