fredag 1 februari 2013

Framsteg i det lilla!

Strax innan jul hittade Ponyo en död mus.  Den sprang hon sen triumferande omkring med en bra stund på promenaden. Jag försökte inte få tag på den eller kalla in henne.. Jag kände på mig att det skulle vara lönlöst, och hon höll sig precis utom räckhåll både för mig och de andra hundarna.  I samma veva började även det här med att hon inte vill gå till bilen. När vi närmade oss bilen så kom hon inte när jag ropade och hon blev låg tyckte det var jobbigt. Nu har jag kopplat henne  en stund innan vi kommer fram till bilen för att slippa tjafs.

Idag hittade hon en död blodig fågel, nu kom hon istället och ville visa den för mig. Jag kunde byta med godis och så fortsatt vi promenaden. Vad glad jag blev! Jag blev så glad att jag var tvungen att ha lite pusskalas med henne. Men sen kom jag på, uäck!!! Hon har just haft en död fågel i munnen, det förtog glädjen med det hela lite grand.  Får jag fågelinfluensan nu:-)

Kändes så bra idag så jag bestämde mig för att ha henne lös hela vägen till bilen också. Hon stod snällt vid min sida när jag lastade in de andra.  Och sen hoppade hon självmant in på sin vipp-plats:-)
Ja jag vet, hon är bortklemad!

PS Visst är hon underbart söt på ett seriefigursaktigt sätt!? Inte docksöt utan mer roligt söt!

4 kommentarer:

Ylva sa...

Det är inte alla som blir glada av att en död fågel, men vi hundtjejer är ju lite speciella ;-) Ponyo är en liten karamell!

Kung Knut sa...

hon är grymt söt!!!

Elida sa...

Hon är ljuvligt söt!

EM sa...

Toksöt!!